Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kronberg, Johan Julius Ferdinand - Krook, Samuel - Krook, Axel Johan Erik - Kruse, Carl Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plafondmålningarna i olja till västra trappuppgången i
Stockholms slott. Dessa framställa Svea, hvartill
höra fyra porträttmedaljonger och två basreliefkompositioner,
Aurora med sidostycken återgifvande
de fyra elementen, samt Själen och
Skyddsängeln med de båda sidostyckena Fridens
ängel och Domens ängel. Utnämnd 1895 till
professor vid konstakademien, tog K. redan 1898
afsked från antydda befattning. 1896–98 utförde
han en del oljemålningar i Hallwylska palatset
i Stockholm, och sistnämnda år började han
den anslående dekoreringen af kupolen i Adolf
Fredriks kyrka – fyra målningar i basreliefinramning,
framställande Kristi födelse, dop,
nedtagning från korset och uppståndelse. Såsom
verk af mästarens hand äro ytterligare
att nämna åtskilliga porträtt, akvareller, etsningar,
m. m.
K. ingick 1883 äktenskap
med Pauline Ahlberg. Denna, som var född
d. 4 dec. 1851, var känd såsom författarinna
under signaturen P. A. till de litteraturhistoriska
arbetena Victor Hugo och det nyare Frankrike,
I–II, 1879–80 och Alfred de Vigny 1881.
Sedan hon emellertid drabbats af sinnessjukdom,
upplöstes äktenskapet, hvarpå K. 1887 trädde i
nytt gifte med Ellen Scholander, dotter af F. W.
Scholander (se nedan).
Krook, Samuel, almanacksutgifvare. Född i
Småland på 1600-talet.
Efter att ha blifvit
filosofie magister i Uppsala 1688, utnämndes
han 1701 till professor i matematik vid universitetet
i Pernau. Af en eller annan
anledning kom han emellertid ej att tillträda
antydda befattning, utan kvarstannade i Sverige,
bosatt i Stockhohm, där han afled 1716.
K. har gjort sig känd såsom utgifvare af almanackor,
af hvilka den första, efter Uppsala horisont, utkom 1691.
Under hvart och ett af åren 1692–1716
utgaf han almanacka efter Stockholms
horisont och 1708 en efter Stockholms och en
efter Lunds horisont. Enligt tidens sed införde
han i sina almanackor smärre uppsatser, mestadels
af astronomiskt eller kronologiskt innehåll.
När i Sverige i slutet af 1600- och början af
1700-talet fråga var å bane om införande i tidräkningen
af nya stilen, uppdrogs åt K. att deltaga
i de vetenskapliga konferenserna härom.
Han blef äfven 1705 förordnad att jämte Elwies
utöfva censur öfver utgifvandet af almanackor,
som på den tiden stod enhvar enskild fritt. K.
utgaf för öfrigt Svenskt åg runskt calendarium
1690, ånyo i utdrag utgifvet 1874 af P. Hanselli,
samt Specimen calendarii ecclesiastici 1708.
Krook, Axel Johan Erik, publicist, skriftställare.
Född i Sölvesborg d. 9
aug. 1831. Föräldrar: handlanden
Anders Georg Krook och
Fredrika Sager.
Student i
Lund 1850, ämnade K. utbilda
sig till läkare och aflade 1852
medicinsk-filosofisk examen, men
ägnade sig äfven med lif och
lust åt tidens frågor och estetiska studier. Då
medlen tröto, beslöt han slå sig fram som litteratör
och debuterade som sådan 1854 med Skogsflickans
sagor, hvilka 1856 åtföljdes af Elfdrottningens
sagor. Han hade då begifvit sig till hufvudstaden,
där han äfven fick några dramatiska
alster framförda å skådebanan. Brödet blef emellertid
knappt, och han ingick för bättre utkomsts
skull 1855 i telegrafverkets tjänst. Efter att
förut varit stationerad i Örebro och Vänersborg
kom han 1859 till Göteborg, där han snart fann
sysselsättning för sin penna som medarbetare i
Göteborgsposten, först såsom tillfällig och från
1860 som fast. Han lämnade ock s. å. sin plats
i telegrafverket.
Han utöfvade från denna tid
till sin död en särdeles mångsidig publicistisk
verksamhet. Ända till 1873, då F. Åkerblom
öfvertog nämnda tidnings ledning, författade han
flertalet af dess ledande artiklar, hvilka gingo i
hufvudsakligen i samma riktning som Aug. Sohlmans
Aftonblads. Sålunda tog bladet ifrigt parti
för den norska uppfattningen i ståthållarefrågan
och tillhörde i den danska frågan 1863–64 den
de Geerska regeringens krigsifriga motståndare,
på samma gång det lämnade densamma sitt understöd
i kampen för representationsförändringen.
Därjämte tog K. liflig del i den tidens arbetarsträfvanden,
var en af stiftarne 1866 af Göteborgs
arbetareförening, som hvars ordförande han
tjänstgjorde i tio år, och åvägabragte äfven 1871
bildandet af en efter Schulze Delitschs principer
grundad Göteborgs folkbank, hvars direktör han
var till 1882.
Men utom den politiska afdelningen
i sin tidning skötte K. litteratur- och
konstafdelningen samt teaterkritiken, under en
följd af år utrikesafdelningen, grannlanden samt
»finansvärlden». För denna mångsidiga verksamhet
ägde K. goda förutsättningar i ett aldrig svikande
intresse, en fenomenal arbetskraft samt en
så småningom förvärfvad praktisk erfarenhet och
ovanlig beläsenhet. Med åren blef han mera
konservativ och utgaf, bredvid sin verksamhet i
Göteborgsposten, som äfven under årens lopp
erhållit afgjord högerfärg, 1880–90 den protektionistiska
Nya Förposten. Under en följd af
år var han ledamot af Göteborgs stadsfullmäktige.
Vid sidan af dessa bestyr var han äfven verksam
som skriftställare. I »Svea» förekommo under
många år fint skurna dödsrunor af hans hand
och i »Svenska Familj-Journalen» upprullade han
»Historiska bilder». Men äfven å dramats och
novellistikens område lät han ofta höra af sig,
bl. a. med Berättelser ock skizzer af Axel 1856;
Lifsbilder 1860 samt tre i stockholmsteatrarna
1859–61 uppförda stycken, m. m. Af större
betydelse var hans 1864 utgifna tendensnovell
Tro ock otro, som påverkats af Viktor Rydbergs
skrifter. 1867 följde under titeln Fritänkarne
biografier af Sokrates och Paulus samt Taflor
ur arbetarens lif och 1880 Figurer och händelser,
teckningar ur Göteborgslifvet. 1887 uppfördes
å Göteborgs teater ett af honom under
sign. Nils Andersson författadt stycke Ett tidens
lyte, som med sund tendens innehöll åtskilliga
komiska poänger. K. var äfven mycket anlitad
som öfversättare, bl. a. af åtskilliga Fritz Reuters
arbeten. Död i Göteborg d. 26 april 1893.
Gift 1865 med Selma Warberg.
Kruse, Carl Gustaf, krigare. Födelseåret obekant;
son af generallöjtnanten, friherre <i>Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
