Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kjellberg, Adolf - Kjellberg, Johannes Frithjof - Kjellén, Johan Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på förordnande förestått professionen i patologisk
anatomi vid Karolinska institutet och var 1860–61
biträdande öfverläkare vid Serafimerlasarettet.
1860 antagen till förste läkare vid
Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka
barn, utnämndes han 1861 till adjunkt i pediatrik
vid Karolinska institutet, 1879 till e. o. och
1882 till ord. professor i pediatrik vid nämnda
läroverk, äfvensom till öfverläkare vid Allmänna
barnhuset. För att söka bot för en tilltagande
sjuklighet begaf han sig i maj 1884 till södra
Frankrike, men då hans tillstånd därstädes försämrades,
bröt han upp därifrån för att återvända
till fäderneslandet. Dit hann han dock
aldrig, utan afled under sjöfärden mellan Lybeck
och Stockholm d. 30 maj 1884.
K. var en
mycket anlitad läkare, nitisk i sitt kall, och utöfvade
med skicklighet olika grenar af läkekonsten.
Bland hans vetenskapliga afhandlingar,
som hufvudsakligen återfinnas i »Nordiskt medicinskt
arkiv» och »Hygiea», må nämnas: Om
den parenchymatösa nefritens förekomst i den
späda barnaåldern 1869; Om hæmaturi och
albumineri hos äldre barn 1870; Om contractura
ani hos barn 1877; Om dieten för späda
barn (i »Svenska läkaresällskapets handlingar»)
1874.
Gift 1862 med Therese Edgren.
Kjellberg, Johannes Frithjof, bildhuggare.
Född i Jönköping d. 5 febr.
1836. Föräldrar: garfveriidkaren
Johannes Kjellberg och Elisa Stille.
Hans tidiga anlag för
ritning och jämna lek med att
i kritstycken utskära figurer,
väckte d. v. förste landtmätaren
A. Engströms uppmärksamhet.
Denne skaffade honom en friplats vid Jönköpings
elementarskola, där K. genomgick till och med
sjätte klassen. Då hans vänner och gynnare
voro ense om, att hans i allt rikare mått framträdande
konstnärsanlag borde tillgodogöras,
skickades han till Stockholm och inskrefs 1853
såsom elev vid Konstakademien. Med understöd
af några konstkännare fick han här uteslutande
ägna sig åt studier, dels i akademiens
skolor, dels i professor Molins atelier till 1860,
då han, efter att året förut ha erhållit den k.
medaljen samt statens resestipendium, företog
sin utländska studieresa. Under denna, som varade
i åtta år, arbetade han med all flit på sin
konstnärliga utveckling vid Europas förnämsta
konstanstalter. I Paris, där han uppehöll sig
1861 och ett stycke inpå 1862, utförde han
gruppen Den sårade fadern samt den sedermera
ett par gånger upprepade gruppen Gossar,
som hoppa bock. Från hans vistelse i Rom, där
han bosatte sig 1862, förskrifver sig hans Faun
lekande med sin yngre broder, hvilken grupp
af staten 1869 inköptes i gipsafgjutning och beställdes
i marmor, i hvilket material den dock
först efter konstnärens död, och då i ej fullt
genomarbetadt skick, blef införlifvad med statens
samlingar. Hemkommen till fäderneslandet 1868,
utnämndes han 1871 till vice professor vid Fria
konsternas akademi och, efter Molins frånfälle,
1873 till ordinarie professor för teckningen, hvarjämte
han samtidigt utnämndes till hofstatybildhuggare.
Under utvecklande af stor flit utförde
han en mängd arbeten, hufvudsakligen af mindre
omfång, och alla röjande synnerlig formsäkerhet
och blick för det karakteristiska. Hans kolossala
stod af Linné, med dess fyra omgifvande
allegoriska kvinnofigurer, aftäcktes på våren 1885.
Af K:s öfriga verk kunna nämnas grupper och
figurer sådana som Achillevs sårad i hälen,
Herakles förande Alkestis från underjorden;
statyer i lera såsom Tiggande barn, Gossar i
strid med en katt, Tyr, Starkodd bortförande
Alfhild, Persevs m. fl.; af reliefer och friser
Amor och döden, Satyr lekande med faunbarn,
Lammet på korset (i marmor), Kristus mellan
S:t Lars och S:t Knut, lunettbild i sandsten
öfver hufvudportalen till Lunds domkyrka, samt
den å Järnkontorets hus i Stockholm anbragta,
omkr. 58 m. långa frisen i cement, framställande
Järnhandteringens historia; omkr. 60 medaljonger
i brons, gips eller cement, däribland åtskilliga
å fasaden till nyssnämnda hus men de
flesta å grafvårdar, slutligen omkr. ett fyrtiotal
byster, dels i naturlig storlek, dels därunder,
framställande bl. a. L. J. Hierta, N. Ericson,
A. Blanche, M. Huss, A. Posse, J.
A. Hazelius, I. Nobel m. fl. samt kolossalstatyen
af Karl XV (i marmor), A. Knape, P.
A. Borg och U. Hiärne (de tre sistnämnda i
brons). K. afled, ogift, i Stockholm d. 10
dec. 1885.
Kjellén, Johan Rudolf, historisk, statsvetenskaplig
och politisk skriftställare.
Född på ön Torsö i Vänern d.
3 juni 1864. Föräldrar: kyrkoherden
därstädes Anders Kjellén
och Hulda Sofia Hultberg.
Student i Uppsala 1880, blef han
därstädes fil. licentiat och 1890
fil. doktor samt docent i statskunskap
efter försvar af afhandlingen Studier
rörande ministeransvarigheten. 1891 förordnad
till docent i statskunskap vid Göteborgs högskola
och 1893 därjämte i geografi, blef han 1901 professor
därstädes i statskunskap med statistik.
K. har utöfvat en liflig författareverksamhet, dels
å det rent vetenskapliga området med Om Eriksgatan
1889; Riksrättsinstitutets utveckling i
Sveriges historia 1902 samt åtskilliga uppsatser
i Historisk Tidskrift, dels å det politiska med
Unionen, sådan den skapades och sådan den
blifvit 1893, m. fl. samt en mängd artiklar i
den yttersta högerns press. I dessa har han i
ett eldande språk tagit tillorda mot tillmötesgående
af norska anspråk och manat till bevarande
af hvad som ännu kan finnas kvar af
Sveriges yttre storhet och glans. Trots K. äfven
i föredrag gjorde propaganda för dessa åsikter
under 1899 års agitation mot norska flagglagens
promulgation, vunno dock desamma ej nämnvärd
jordmån hos svenska folket, som visade sig sätta
större pris på bevarande af det goda samförståndet
mellan brödrafolken än på företrädesrättigheter
å papperet. Äfven i rösträttsfrågan
har K. ställt sig å yttersta högra flygeln och
under ifrigt motstånd mot en på samfällda val
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
