Svenskt biografiskt handlexikon / I:558 (1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Juhlin-Dannfelt, Carl - 2. Juhlin-Dannfelt, Herman - Julin, Johan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sekreterare i nämnda läns hushållningssällskap.
Förordnad 1860 till intendent vid Landtbruksakademiens
experimentalfält, utsågs han två år
senare till föredragande inom landtbruksakademiens
förvaltningskommitté och blef 1863 t. f.
sekreterare i stamholländeristyrelsen. År 1866
valdes J. till ordförande i Stockholms läns hushållningssällskap,
med förordnande 1871 att vara
föredragande för stamholländerierna inom landtbruksakademiens
förvaltningskommitté. J:s utmärkta
insikter i sitt fack, den kännedom, han
under en mängd resor förvärfvat sig om främmande
länders förhållanden i afseende på industri
och åkerbruk, samt hans stora organisationsförmåga
har gjort honom synnerligt lämplig till
Sveriges ombud och till juryman vid världsutställningarna.
Sålunda fungerade han 1861
såsom ledamot i kommittén för Sveriges deltagande
i världsexpositionen i London och sedermera
som prisdomare vid samma utställning;
1866 såsom prisdomare vid allmänna industriutställningen
i Stockholm; 1867 i dylik befattning
vid världsutställningen i Paris och 1869 vid
landtbruksmötet i Köpenhamn samt utställningen
i Utrecht; 1871 ledamot af svenska kommittén
för industriutställningen i Köpenhamn; 1872
kommissarie för Sveriges och Norges deltagande
i världsutställningen i Wien; 1874 sekreterare i
kommittén för Sveriges deltagande i världsutställningen
i Filadelfia och kommissarie därstädes
samt 1878 kommissarie i Paris o. s. v. 1868
ordnade J.-D. 12:e allm. svenska landtbruksmötet
i Stockholm. Han utnämndes 1881 till svensk-
norsk generalkonsul i Helsingfors och förflyttades
1886 i samma befattning till London, där han
kvarstannade till 1899. 1884 hedersledamot
af Landtbruksakademien, hvars stora guldmedalj
han erhöll 1880. Efter sin hemkomst var J.-D.
1903 ordf. i kommittén för de nödlidande i Norrland.
— 1855—57 utgaf han jämte J. T. Bergelin
»Tidskrift för svenska landtbruket» och 1862
—64 jämte J. Arrhenius »K. Landtbruksakademiens
handlingar och tidskrift». — Gift 1845
med Hedvig Schröder.

Herman Juhlin-Dannfelt

2. Juhlin-Dannfelt, Herman, vetenskapsman;
den föregåendes son. Född d.
2 febr. 1852 å Edeby invid
Drottningholm. — J.-D. genomgick
Nya elementarskolan i Stockholm,
där han 1871 blef student.
Han studerade sedermera
vid Uppsala universitet, aflade
1876 fil. kand.-examen, 1881 fil.
lic.-examen och promoverades 1882 till fil. doktor.
Vintern 1872—73 tjänstgjorde J.-D. som assistent
vid Ultuna landtbruksinstituts laboratorium samt
var 1873 sekreterare vid svenska afdelningen af
världsutställningen i Wien. Åren 1878, 1879
och 1880 var J.-D. extra geolog vid Sveriges
geologiska undersökning och blef 1881 ordinarie
elev vid Ultuna landtbruksinstitut, hvarifrån
han utexaminerades 1882. — Från och
med detta år har J.-D. uteslutande ägnat sig åt
det svenska landtbruksväsendets förkofran. Han
var 1882—83 lärare vid Malmöhus hushållningssällskaps
landtbruksskola å Oregård, 1883—85
vikarierande hufvudlärare i organisk och agrik.-
kemi samt geologi vid Ultuna och 1884—85 lärare
i mejerikemi vid därvarande högre mejeriskola.
Från sistnämnda år till 1892 förestod J.-D. Kopparbergs
läns landtbruksskola å Vassbo och var
1888—92 Kopparbergs läns hushållningssällskaps
sekreterare, hvarjämte han 1890 förestod länets
frökontrollanstalt. 1892 blef han lektor i jordbrukslära
och jordbruksekonomi vid Ultuna
landtbruksinstitut samt institutets rektor och
sedan 1896 äfven sekreterare hos institutets
styrelse. Han utnämndes 1902 till Landtbruksakademiens
sekreterare efter professor Lovén.
— 1895 blef J.-D. ledamot af Landtbruksakademien
och erhöll 1897 professors n. h. och v.
Han företog 1880 med understöd af Vetenskapsakademien
en algologisk studieresa i Sverige,
reste 1876 i Förenta staterna samt företog 1884
med statsstipendium en agronomisk studieresa i
Danmark, Tyskland, Holland, Frankrike och England
samt 1889 och 1894 till Tyskland och England.
— Bland J-D:s af trycket utgifna arbeten
märkes Jordbrukarens handlexikon. 1885–86,
ett synnerligen nyttigt arbete. J.-D. har för öfrigt
utgifvit en mängd skrifter rörande Ultuna och
verksamheten därstädes, har i »Uppfinningarnas
bok», 2:a upplagan af år 1899, författat större
delen om jordbruket i afdelningen landthushållning,
har skrifvit uppsatser i »Bihang till K.
Vet.-Akad:s handlingar», i »K. Landtbruksskolans
handlingar och Tidskrift», i »Tidskrift för Landtmän»
o. s. v. Sedan 1903 redigerar J.-D. Aftonbladets
bilaga Landtmannabladet. — Gift 1892
med Signe Maria Nordin.


Julin, Johan, naturforskare. Född i Västerås
d. 26 sept. 1752. Föräldrar tullförvaltaren Erik
Julin och Anna Maria Törngren. — Efter
undervisning i Enköpings skola, tog den unge
J. 1768 anställning å apotek och blef 1780
provisor. På grund af några af honom anställda
naturhistoriska observationer antogs han
s. å. till Vetenskapsakademiens ämnessven och
fullkomnade därefter sina studier i kemi och
naturvetenskap vid Uppsala universitet. Efter
1782 aflagd apotekareexamen öppnade han apotek
först i Nykarleby i Finland och 1784 i
Uleåborg, där han stannade till 1814, då han
inköpte apoteket i Åbo och samtidigt erhöll
kollogieassessors titel. Från J:s långa verksamhet
i Uleåborg förtjänar särskildt ihågkommas den
hårdnackade kamp, han i den finska trolldomens
förlofvade hemland förde emot kvacksalfverier af
alla slag. Han gick äfven i spetsen för vaccinationens
införande i Österbotten genom att vaccinera
sin egen dotter. Hans brinnande kärlek
till naturvetenskapliga studier dref honom ock
att göra naturaliesamlingar, som på sin tid voro
de rikaste enskilda i Finland. Han rönte ock
åtskilliga utmärkelser, bl. a. kallelsen till ledamot
af Vetenskapsakademien. I dess handlingar har
han äfven författat åtskilliga skrifter af fysiskt,
kemiskt och zoologiskt innehåll. — Död i Åbo
d. 29 maj 1820. — Gift 1783 med Albertina
Karberg, är J. stamfader för finska adliga ätten
von Julin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>