Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hultman, Frans Vilhelm - Hultman, Johan D. - Humble, Gustaf Adolf - Humerus, Bonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Märta Ulrika Kjellén.
H. blef student i Uppsala
1848 och promoverades till fil. doktor 1854.
Fem år senare anställd som vikarierande lektor
vid Stockholms gymnasium, utnämndes han till
ordinarie lektor vid samma läroverk 1860.
Vid sidan af sin verksamhet såsom lärare var
H. använd i en mängd allmänna värf, bland
annat som aktuarie i lifförsäkringsaktiebolaget
Skandia 1871, i kommittén för uppgörande af
pensionsförslag för ecklesiastika tjänstemäns
änkor och barn 1873; som granskare af de
svenska sjöförsäkringsbolagens ställning 1874,
m. m.
Af trycket utgifvit: Minsta Qvadratmetoden
1860; Todhunter’s geometriska öfningssatser
till Euclides 1864; Ecklesiastikdepartementets
matematiska och fysikaliska problemer
1867; Tidskrift för matematik och fysik (tills.
med Dillner, Thalén m. fl.), årg. 1868–75; Om
Euclides’ andra och femte böcker (i Stockholms
gymnasii årsprogram 1860 och 1878); Proportionslära
(i samma läroverksprogram 1872),
m. m.
H. utarbetade äfven Lifräntetabeller,
1876–77, hvilka blefvo officiellt gällande vid
utmätning, och var under sina sista lefnadsår
sysselsatt med den matematiska teorien för
sjöförsäkringar.
I den svenska elementarundervisningens
historia intar H. en framstående plats
som lärare och skriftställare, liksom han genom
sin matematiska verksamhet för öfrigt gagnat
det praktiska lifvet. H. var 1861–71 äfven
t. f. lärare vid Högre lärarinneseminariet och
1870–71 led. i kommittén för granskning af
läroböcker i matematik och naturvetenskap. Död
i Stockholm d. 19 febr. 1879.
Gift 1864 med
Augusta Ulrika Fredrika Amalia Teuchler.
Hultman, Johan D., Carl XII:s taffeltäckare,
memoarförfattare.
Om denne man, som för sin
uppoffrande trohet mot sin afgudade konung och
sina under en lång tjänstetid förda dagboksanteckningar
blifvit ett slags historisk person, känner
man ingenting mer, än hvad han själf meddelat
i sina anteckningar. Enligt dessa antogs han 1684
i tjänst hos änkedrottning Hedvig Eleonoras
hofmästarinna,
grefvinnan Rependal, och efter hennes
död hos hoffröken Hedvig Eleonora Stenbock,
hos hvilken han kvarstannade till hennes giftermål
med Nikodemus Tessin 1690, då han anställdes
i tjänst hos Carl XII:s guvernör, k. rådet
grefve Nils Gyldenstolpe. Fyra år senare blef
han lakej och sedermera taffeltäckare hos Carl
XII själf, hvilken han troget följde under otaliga
äfventyr: i Livland och Polen, genom
Ukraines stepper, i nederlaget vid Pultava till
kalabaliken i Bender, från bombardementet af
Stralsund till den sista aftonen vid Fredrikshald,
då han uppbar konungens aftonmåltid i tranchén
och hörde de sista vänliga orden från hans läppar.
Han anställdes sedan som taffeltäckare hos drottning
Ulrika Eleonona och konung Fredrik, hvilken
plats han innehade åtminstone till 1734, då
han till konungaparet aflämnade de anteckningar
han gjort öfver sin tjänstgöring hos den aflidne
konungen.
»I sin hjältes enskildare historia,»
säger Atterbom, »är H. en högst poetisk figur;
icke allenast genom den lika underhållande, som
fromma och naiva folksagoton, hvari han berättar
henne, utan ock genom den roll, han själf
spelar däri.»
Vi meddela här den långa titeln
på de Hultmanska anteckningarna, tryckta i
handlingar hörande till Carl XII:s historia, utgifna
af G. Floderus: I Jesu nampn Enfalldige
doch sanfärdige Annotationer och Anmärkningar
öfver Den Stormächtigste och Glorwyrdigste
i Åminnelse Konung Carl XII:tes för
hela Världen namnkunnige Hjeltebedrifter under
daglig Uppwacktning och närvistan hoos
hans Högst Sahl. Kongl. Maij:tt uti dess långwarige
krigståg altifrån åhr 1707 intill dess
olyckelige och högstbeklagliga dödsfall vid Fridrichshall
åhr 1718, med noga flijt under den
Tijden dageligen uptecknade och uti diupaste
underdånighet framgifne.
Humble, Gustaf Adolf, homilet. Född i
Jönköping
d. 20 febr. 1674. Föräldrar:
assessorn i Göta hofrätt
Peter Humble och Elisabet
Brunsberg.
Sedan H. 1694
vunnit den filosofiska graden i
Dorpat, erhöll han af Carl XI ett
understöd för att under tre år
vid utländska lärosäten ytterligare
öka sin lärdom. Han begaf sig då till Tyskland,
besökte Rostock, Berlin, Wittenberg, Halle
och Leipzig, och ingick bekantskap med den
tidens utmärkta teologer, Fecht, Starck, Spener,
m. fl.
Återkommen till Sverige, utnämndes
han på änkedrottning Hedvig Eleonoras förord
till kyrkoherde i Eskilstuna, Klosters och Fors’
församlingar i Södermanland och förordnades
1709 till hennes hofpredikant. Vid kröningen
1719 hugnad med teologie doktorsvärdigheten,
erhöll han s. å. fullmakt såsom amiralitetssuperintendent
i Karlskrona, hvilket ämbete han innehade
till 1730, då han utnämndes till biskop i
Växiö.
Död därstädes d. 29 nov. 1741.
H. var en af sin tids utmärktaste predikanter
och har utgifvit flera predikningar. Hans Betraktelser
öfver alla Sön- och Högtidsdagsevangelier
utkommo först efter hans död, 1745.
Gift 1: med Kristina Lundeberg och 2: med
Kristina Ehrenlund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
