- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:516

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Horn, Klas Fredrik - 9. Horn, Klas Fredrik - 10. Horn, Katarina Ebba

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

8. Horn, Klas Fredrik, en af de sammansvurne
mot Gustaf III. Född
d. 18 maj 1763; den föregåendes son.

H. hade börjat sin
bana såsom kornett vid lifregementet
till häst, men ingick snart
vid fortifikationen, där han befordrades
så hastigt, att han vid
tjugu års ålder var major. Men
härmed var ock den militära banan lyktad. En
tvist med kommendanten Gustafssköld i Kristianstad
rörande befästningsarbetena därstädes, öfver
hvilka H. förde befälet, föranledde honom att
begära sitt afsked, som äfven beviljades 1789.

Vek och svärmisk till lynnet och utan egentlig
själfständighet i karaktären, hade han efter
hand, nästan omedvetet, blifvit intagen af samma
bittra stämning, som fadern hyste mot Gustaf
III:s person, och blef en lätt vunnen deltagare i
de ränker, som smiddes mot konungens lif. Det
vid rannsakningen uppdagade förhållandet, att de
sammansvurnes planer förnämligast blifvit uppgjorda
hos H. på hans egendom Hufvudsta jämte
andra omständigheter gjorde honom till en af
de mest komprometterade i konungamordet. Han
dömdes från adelskap, lif, ära och gods, men
fick sitt dödsstraff förmildradt till ständig landsflykt
med förlust af adelskap och medborgerliga
rättigheter. Han begaf sig då öfver till Danmark,
där han 1793–1800 lefde under det antagna
namnet Claësson. Sistnämnda år måste
han dock lämna detta land, emedan Gustaf IV
Adolf uppställde detta som ett villkor, då han
gjorde Sveriges aktiva deltagande i kriget beroende
af Danmarks vänskap, och denna åter syntes
tvifvelaktig, så länge detta land lämnade
skydd åt den landsflyktige H.

Sedan han den
följande tiden uppehållit sig i Lübeck, erhöll
han 1804 dansk medborgarrätt och återvände
1813 till Köpenhamn, där han lefde med återtaget
familjenamn till sin död d. 23 maj 1823.

Under sin senare vistelse i Danmark utgaf H.
ett häfte dikter, under titel: Små skaldestycken
1816.

Gift 1786 med Maria Vilhelmina
Linnerhjelm
.


9. Horn, Klas Fredrik, militär, politiker.
Född på Hufvudsta d. 11 mars
1791; den föregåendes son.

Efter slutade studier i Uppsala
blef H. 1808 adjutant vid Lifregementets
husarkår, som tillhörde
den på norska gränsen förlagda
västra armén, samt åtföljde
Adlersparres fördelning, då denna
aftågade till huvudstaden. 1812 befordrades han
till löjtnant.

I norska fälttåget 1814 tog han
äfven del och beordrades efter konventionen i
Moss att som adjutant åtfölja amiralen frih. von
Platen, då denne afreste till Kristiania, för att
påskynda prins Kristians afresa från Norge och
öfvervara föreningsaktens afslutande. Sedan han
vidare 1815 blifvit ryttmästare och någon tid
tjänstgjort som adjutant, dels hos kronprinsen
Carl Johan, dels vid första kavalleriinspektionen,
tog han afsked ur krigstjänsten 1822.

Från och med 1817–18 års riksdag deltog H. äfven
som hufvudman för sin ätt i det politiska lifvet,
intagande en bemärkt plats inom den liberala
oppositionen. Då denna vid 1840–41 års riksdag
äfven behärskade utskottsvalen å riddarhuset,
insattes H. som ordf. i statsutskottet och
kom äfven att bekläda samma funktion i det för
behandling af frågan om den s. k. kabinettskassans
skuld tillsatta hemliga utskottet. Under
dessa förhandlingar kom det emellertid till ohjälplig
brytning mellan H., som ville gå konungens
önskningar till mötes, och hans gamla vänner,
och en episod vid riksdagens slut ådrog H. deras
bittra hat. Statsutskottet hade till stånden aflåtit
förslag, att den genom ståndens olika mening
tvistiga frågan om dispositionen af handels- och
sjöfartsmedlen skulle slitas genom votering
i förstärkt statsutskott, men hade adeln och
prästeståndet vägrat sitt samtycke härtill. Borgare- och
bondestånden hade däremot ålagt utskottet
att utfärda kallelse till förstärkt statsutskott,
och inom utskottet höjdes röster för att
ställa sig detta beslut till efterrättelse. H. vägrade
proposition å förslaget och nedlade ordförandeklubban,
då detta hans handlingssätt af
utskottet möttes af allmänt ogillande. Sedan
denna upptagits af frih. W. F. Tersmeden,
godkändes propositionen emellertid, och beslöts
att kallelse till votering i förstärkt utskott
skulle uppslås å vanliga ställen, hvilka sedermera
blefvo genom H:s försorg nedrifna, hvarefter
omröstningen måste inställas. Det skedda
uppväckte en ytterlig förbittring inom oppositionen,
såväl inom riksdagen som pressen,
och föranledde bl. a., att H:s hus, åtta kvällar i
rad bombarderades med sten.

Om H. såväl
genom detta sitt uppträdande som sin fullständiga
öfvergång till det konservativa lägret ådrog
sig en intensiv ovilja å ett håll, sökte man å
det motsatta hålla honom skadeslös. Sedan de
konservativa under riksdagens lopp återvunnit
väldet å riddarhuset, insattes han som ordförande
i riksbanken, i hvilken egenskap han fungerade
till och med 1845, samt tillbjöds af Carl XIV
Johan att inträda i statsrådet. Detta afböjdes
emellertid, men i stället mottog H. 1843 utnämningen
till landshöfding i Stockholms län. Hans
hetsiga och egenmäktiga lynne föranledde emellertid
snart ett åtal för tjänstefel, och 1849 blef
han från sin post entledigad. En tilltagande döfhet
nödgade honom att alltmera draga sig tillbaka
till det enskilda lifvets lugn och han afled
d. 8 april 1865.

Gift 1818 med friherrinnan
Ebba Gustafva Charlotta Uggla.

1892 publicerades
i Historisk Tidskrift hans Minnen ur
min lefnad
som bl. a. innehålla åtskilligt af
intresse angående unionens tillkomst.


10. Horn, Katarina Ebba, Fredrik I:s älskarinna.
Född d. 27 maj 1720;
syster till H. 7.

Efter Hedvig
Taubes död började den åldrige
konung Fredrik se sig om
efter något nytt föremål för sin
outsläckliga kärlekslåga. Hans
val föll på Katarina Ebba Horn,
en lång välväxt blondin, som
ännu vid tjugufem år var ogift och vistades hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free