Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Holmström, Hans Olof - Holmström, Leonard Pontus - Hoof, Jakob Otto - Hoorn, Johan van der - Horn - 1. Horn, Klas Kristersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förmåga att intränga i ämnen, som skulle behandlas,
rörde han sig i dem med mycken lätthet,
alltid beredvilligt lyssnande till motsidans
anföranden, och ehuru han ej gärna rubbades
ur sin valda position, framfördes dock hans motsägelser
med all möjlig vänlighet.
Gift 1:
med Sofia Magdalena Göthberg och 2: med
Kristina Katarina Eckhoff.
Holmström, Leonard Pontus, geolog, folkhögskoleföreståndare.
Född i
Västerstads förs. af Malmöhus
län d. 29 okt. 1840. Föräldrar:
fanjunkaren Lars Peter Holmström
och Amelie Charlotta
Hagman.
Student i Lund
1858, förvärfvade sig H. 1865
filosofisk doktorsgrad, blef 1866
adjunkt vid Lunds allmänna läroverk och 1867
docent i geologi vid därvarande universitet. Han
kallades dock snart in å en annan bana, i det
att han 1868 kallades till föreståndare för
Hvilans folkhögskola i Malmöhus län, en af de
tre första i vårt land, som detta år upprättades.
Med lefvande intresse för sitt kall har H. gjort
den af honom ledda skolan till en föregångsinstitution
å sitt område, förenad som den är
från 1873 med en kvinnlig folkhögskola och
från 1876 med en teoretisk landtbrukskurs, hvilken
afdelning 1887 utvidgades och omorganiserades
som landtmannaskola. H. har äfven som
populär föreläsare verkat för folkbildningens sak
och har genom sitt enkla okonstlade framställningssätt
funnit vägen till åhörarnes hjärtan.
Vid sidan af sin lärareverksamhet har H. äfven
tagits i anspråk för allmänna värf, såsom
kommittéen för omorganisationen af rikets landtbruksläroverk
1882–84 och som lekmannaombud
för Lunds stift vid 1898 års kyrkomöte.
Af trycket har han bl. a. utgifvit: Märken
i Skåne efter istiden, 1865, Iakttagelser öfver
istiden i södra Sverige, 1867, Om folkhögskolan
i Bara härad, 1868, Om den svenska folkhögskolan,
1872, Läran om jorden, 1877, Populär
framställning af geologien, s. å., Handbok i
fältmätning och afvägning, 1880, Om strandlinjens
förskjutning å Sveriges kuster, 1888
(belönad med Wallmarkska priset), Naturlära,
s. å. m. m.
Gift 1871 med Hedvig Gustafva
Nordström.
Hoof, Jakob Otto, väckelsepredikant. Född
1769 i Sätila församling af Göteborgs stift; son
af fältväbeln Abraham Hoof och Sara Håkansdotter.
Under fattigdom och försakelse
kämpade sig H. fram genom skola och gymnasium,
blef student i Lund 1790 och emottog
efter aflagda teologiska lärdomsprof prästerlig
ordination 1795. Med understöd af några gynnare
begaf han sig s. å. till Greifswald, hvarest
han efter fyra års gradualstudier promoverades
till magister 1799.
Med sin vunna doktorsgrad
återvände han för att tjänstgöra i sitt födelsestift,
beklädde där under en lång följd af
år åtskilliga prästerliga befattningar och utnämndes
omsider till komminister i Svenljunga 1821.
Härmed voro hans befordringar slutade, men
ej hans anseende och inflytande som själasörjare.
Med ständigt stigande rykte, samlade han omkring
sig åhörare från vidt aflägsna trakter,
hvilka rördes af hans bibliskt kraftiga föredrag
och omedelbara framställningssätt. Emedan han
ej nyttjade skrifna predikningar, företogo några
af hans åhörare att uppteckna hans kyrkliga tal.
Dessa, likväl af honom själf under lifstiden öfversedda,
utgöra den samling Högmässopredikningar
öfver de årliga sön- och högtidsdagars
evangelier, som i ständigt nya upplagor blef
en af svenska folkets mest värderade andaktsböcker.
H. afled i Svenljunga 1839.
Gift med Beata E. Ödman.
Hoorn, Johan, van der, läkare. Född i
Stockholm d. 16 febr. 1662 af holländska föräldrar,
hvilka tagit sitt namn af staden Hoorn i Nordholland
och från oroligheterna i sitt hemland flytt
till Sverige.
H. började sina studier i Uppsala,
men fullföljde dem vid utländska lärosäten och
vann den medicinska graden i Leyden 1690. I
Sverige, dit han återkom efter tolf års frånvaro,
förordnades han 1692 till assessor i Collegium
medicum och blef 1708 stadsläkare i Stockholm,
blef 1719 adlad och erhöll 1720 titel och värdighet
af arkiater samt afled den 11 juni 1724.
I vår läkarehistoria har han förvärfvat sig
ett minnesvärdt namn genom sina bemödanden
att höja barnförlossningskonsten till större vetenskaplighet
och bereda dess idkare en större bildning.
För detta ändamål höll han i hufvudstaden
offentliga föreläsningar i anatomi och obstetrik,
utverkade ett nytt reglemente för barnmorskor
och förordnades att besörja de senares
undervisning, samt utgaf flere arbeten i samma
ämne. Bland hans skrifter märkas: Then Svenska
välöfvade Jordegumman, 1697, The tvenne
Gudfruchtige, i sitt kall trogne och therföre af
Gudi väl belönte Jordegummor Siphra och Pua,
1715, hvilket arbete utkom på tyska och holländska.
m. m.
Gift 1694 med Katarina Pincier.
Horn. Enligt en gängse sägen skulle denna
ätt hafva härstammat från Brabant, men nyare
forskningar hafva gifvit vid handen, att den är
en rent svensk-finsk ätt med anor från slutet af
1300-talet. Den store sjöhjälten Klas Kristersson
Horn (se nedan) blef 1561 friherre af Åminne
och två af hans ättlingar i femte led erhöllo
1772 greflig värdighet. Öfriga grenar af den
finska ätten, som 1625 introducerades å riddarhuset
med namnet Horn af Kankas, äro grefliga
ätten Horn af Björneborg, utslocknad 1657
med stiftaren själf (se Gustaf H.), friherrliga ätten
Horn af Marienburg, utgången 1728, samt
grefliga ätten Horn af Ekebyholm, härstammande
från statsmannen Arvid Horn (se H.) och utgången
1798. Af den äldre linjen Horn af
Åminne märkas:
1. Horn, Klas Kristersson, fältherre. Född
omkring 1520 och son af höfvitsmannen
Krister Klasson Horn
och Ingeborg Siggesdotter Sparre.
I historien finner man för
första gången Klas Kristerssons
namn då han vid några och
tjugu års ålder deltog i valriksdagen
i Västerås 1544. Kort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
