- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:506

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hoffman, Jonas - Hoffvenius, Petrus - Hohenhausen, von - 1. Hohenhausen, Carl Johan von - 2. Hohenhausen, Carl Ludvig von - 3. Hohenhausen, Mikael Silvius von - Hollstenius, Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af Målare- och bildhuggareakademien; blef sedermera
k. hofhistoriemålare och professor i teckning
vid konstakad.

Död i april 1780.

»Han än tvifvelsutan af samtida den, som i konstens
teknik lämnar det minsta att önska. Altartaflan
i Klara kyrka i Stockholm, Nedtagningen
från korset
, utmärker sig på ett öfverraskande
sätt genom en vacker modellering; en varm och
mättad kolorit och skulle, om den vore en fullt
själfständig komposition, höra till de förträffligaste
religiösa målerier af svensk hand.» Detta
arbete är utfördt i Rom 1766.


Hoffvenius, Petrus, läkare. Född i Axnäs by
i Södermanland d. 14 mars 1630.
Föräldrar: regementspastorn Erik
Hoffvenius
och Ebba Larsdotter.

I början af sin Uppsalavistelse
studerade H. de döda
språken och filosofi, i hvilken
senare vetenskap prof. Stenius
då föreläste Cartesii system. Af
samma lärare vändes hans håg till medicinen,
hvarför han 1658 begaf sig till Leyden och vann
där efter två års studier den medicinska graden.
Hemkommen till Sverige, utnämndes han 1661
till professor i medicinska fakulteten i Uppsala,
hvilken fakultet den tiden blott bestod af tvenne
lärostolar, Hofvenii och O. Rudbeck d. ä:s. De
medicinska vetenskaperna voro dittills också så
litet aktade, att endast några få ynglingar ville
offra sin tid åt detsamma. Genom de båda unga
professorernas nitiska bemödanden förändrades
förhållandet väsentligt, och medicinens studium
fick vid Uppsala högskola genom dem stor lyftning.

Under sin lärareverksamhet råkade H.
i tvist med konsistorium för en utgifven disputation,
hvars filosofiska åskådningssätt ansågs farligt
för den ortodoxt evangeliska läran. Saken
drogs först inför prästeståndet vid 1665 års riksdag,
hvilket återigen anhöll hos d. v. akademikanslären
M. G. De la Gardie, att han måtte
förbjuda dylika läror spridas vid universitetet.
Denne fällde det utslag, som i en sådan strid
förmodligen var det bästa, att man borde öfverlämna
den filosofiska lära H. framställde till
framtidens afgörande och att vederbörande, hellre
än att tvista, borde ägna sitt nit och sina
krafter till universitetets bästa.

H. afled d. 23 maj 1682.

Hans arbeten utgöras af disputationer
i medicinska och metafysiska ämnen
samt en lärobok i fysik: Synopsis Psysica 1678.

Gift med Anna Lenæa.


Hohenhausen, von. En gammal pommersk
släkt, som innehar romersk friherrlig värdighet
och introducerades på svenska riddarhuset 1789.


1. Hohenhausen, Carl Johan von, sjöhjälte.
Född d. 8 mars 1755; son af Ernst Diedrik von
Hohenhausen
och Elisabet Gnospelius.

Kort efter det han blifvit utnämnd till fänrik vid arméns
flotta 1777, gick H. i fransk tjänst, deltog i
kriget mot engelsmännen och bevistade med utmärkt
beröm nio af dess hufvuddrabbningar.
Prydd med franska orden »Pour les mérites militaires»,
återkom han till Sverige, hvarest han
utnämndes till löjtnant vid flottan 1783 och tre
år senare adlades med bibehållande af sitt namn.
Befordrad till kapten 1786, deltog han i slaget
vid Svensksund och fann där, efter ett fjorton
timmars tappert fäktande mot en öfverlägsen
fiende, hjältedöden d. 24 aug. 1789.

Gift l786 med Elisabet von Nackreij.


2. Hohenhausen, Carl Ludvig von, krigsminister.
Född på Sveaborg d.
2 okt. 1787; den föregåendes
son.

Efter genomgången kurs
vid krigsakademien, begynte H.
sin militära tjänstgöring 1803
som fänrik vid Andra lifgardet,
vid hvilket regemente han åtta
år senare befordrades till kapten.
Hans anställning vid generalstaben, där han 1829
utnämndes till öfverste, ställde honom i en nära
personlig beröring med Carl XIV Johan, hvarför
han 1841 förordnades till konungens adjutant
och utnämndes till öfverste och chef för Vesterbottens
fältjägarekår. Befordrad till generaladjutant
i armén 1842 och tre år senare förflyttad
till chefsplatsen för Första lifgrenadierregementet,
kallades han 1848 af Oscar I till statsråd
och chef för landtförsvarsdepartementet, och
beklädde detta ämbete till 1853. Hedersledamot
af Krigs-Vet.-akad., m. m.

Död i Stockholm d. 7 april 1866.

Början och slutet
af H:s statsrådstid inföll under en tid af mycken
oro i de yttre politiska förhållanden: 1848 genom
den då rådande jäsningen öfver allt i Europa
och 1853 genom det hotande fredsbrottet mellan
Ryssland och Vestmaktenna. Att den försiktighet,
hvartill H. manade i konungens råd var berättigad,
erkännes väl af alla.

Ett minne af
hans ministertid än den förbättring i försvarsverkets
ordnande, som åstadkoms genom beväringsmanskapets
införlifvande med stamtrupperna.

Gift 1815 med grefvinnan Helena Charlotta Henrietta Posse.


3. Hohenhausen, Mikael Silvius von, ämbetsman.
Född d. 6 febr. 1790; den föregåendes bror.

Liksom brodern ägnade sig H. i början åt
krigareyrket och anställdes som fänrik vid Andra
lifgardet 1807. Han hade inom samma kår hunnit
till major 1828 med öfverstelöjtnants rang
inom armén 1830, då han 1831 blef tillförordnad
landshöfding på Gottland. Befordrad till öfverste
i armén 1833, utnämndes han s. å. till ordinarie
landshöfding på ön och fyra år senare till
generaladjutant.

Död, ogift, i Visby d. 19 juni 1849.

Såsom styresman på Gottland har
H. efterlämnat många minnen af en nitisk verksamhet:
han ifrade för förbättrandet af den allmänna
upplysningen och sjukvården, ägnade en
upplyst vård åt öns fornlämningar, höjde nationalbeväringens
anseende och förskaffade dess
officerare pensionsrätt, stiftade skarpskytte- och
jägaregillet, införde täflingsplöjning, anordnade
boskapsutställningar med belöningar, vidtog verksamma
åtgärder för häst- och fårafveln, uppmuntrade
till en förbättrad skogshushållning,
m. m.

På hans graf å Visby kyrkogård
restes af gottländska män en minnesvård med
inskrift: »Redlig och ridderlig; pröfvad i krig
och fred».


Hollstenius, Gabriel, lärd. Född i Kallmora

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free