Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Heland, Martin Rudolf - Hellant, Anders - Hellberg, Johan Carl - Hellberg, Johan Frithiof - Hellberg, Karl Mauritz Bernhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utförda gravyrerna till samma verks franska upplaga.
Hellant, Anders, fysiker, astronom.
Född i Torneå 1717. Blef extra kanslist i Västerbotten
1735, deltog 1736–37 under Maupertius i
gradmätningarna i Lappland och blef 1737 auskultant
i kommerskollegium. Under A. Celsius’
presidium utgaf han 1738 i Uppsala en afhandling
på latin och svenska rörande Et nyt sätt at fiska
i the norländska elfwer. H. blef 1741 v. häradshöfding
och bosatte sig i Torneå. 1748–49 deltog
han som astronomisk observator i den svenska
gränskommissionen, blef 1750 led af Vet.-akad.,
1756 ekonomie-direktör i Lappmarken och sysselsatte
sig på lediga stunder med astronomi.
Hans berömmelse består däri, att han jämte
Celsius var den förste, som fäste uppmärksamhet
vid en geologisk fråga af stort vetenskapligt intresse,
nämligen den svenska vallens höjning.
Utom ofvannämnda disputation har H. författat
flera uppsatser i Vet.-akad:s Handl. samt utgifvit
Almanackor för Torneå horisont 1744 och 1748.
Död d. 23 nov. 1789.
Hellberg, Johan Carl, ämbetsman, publicist.
Född i Göteborg d. 16 nov. 1815.
Föräldrar: lektorn vid därvarande
gymnasium Johan Hellberg och
Laura Almqvist.
Sedan H.
efter fyra års studier 1835–39
vid Uppsala universitet aflagt
examina för inträde i k. kansliet
och kameralverken, lät han sistnämnda
år inskrifva sig som e. o kanslist i
generaltullstyrelsen, ecklesiastikexpeditionen m.
fl. ämbetsverk och utnämndes 1843 till kanslist
i hofexpeditionen. Tio år senare befordrad till
protokollssekreterare i samma expedition, utnämndes
han 1856 till postkommissarie i Hamburg
och blef året därpå postdirektör därstädes.
Då H. mottog denna befattning, hade genom
svenska poststyrelsens likgiltighet och danskarnas
sträfvanden att åter komma i besittning af norska
brefväxlingen med utlandet den svenska postbefogenheten
blifvit blott en skugga, af hvad den
skulle vara. Efter otaliga strider och skriftväxlingar
lyckades den nye postdirektören omsider
1859 komma därhän, att han fick bort danskarnas
själftagna rätt att i Hamburg mottaga lokalbref
till Sverige och åsätta de Danmark transiterande
svenska posterna dansk stämpling. Men
H. kunde ej förhindra, att den norska postgången
öfverflyttades i danskarnes händer, och
att danskarna erhöllo rättighet att skicka norsk
sluten post genom svenska provinser. Sedan i
följd af nordtyska förbundets upprättande samtliga
postanstalterna i Hamburg – den svenska
sist d. 31 mars 1869 – öfvergått till ett enda
nordtyskt postväsen, återflyttade H. s. å. till Sverige.
För tidningen Svenska Biet, hvilken uppsattes
i hufvudsakligt syfte att bekämpa Aftonbladet,
var H. ansv. utgifvare från 1840 tills tidningen
efter Carl XIV Johans död med 1844 upphörde.
Omedelbart därefter, 1845, uppsatte han
tidningen Morgonen, men ingick redan i dec. s.
å. i redaktionen af Post- och Inrikes Tidningar,
hvilka han från och med 1847 och efter kanslirådet
Wallmarks afgång öfvertog som utgifvare
och fortfor att redigera till sin afflyttning till
Hamburg 1856.
Lika konservativ som H. varit
i politiken, lika reformatorisk uppträdde han sedan
i postväsendet, där flera af honom författade,
dels särskildt utgifna, dels i de större tidningarna
intagna uppsatser icke varit utan inflytande
på det svenska postväsendets omdaning under en
senare tid.
Äfven i bunden form har H. lämnat
några arbeten, såsom: Rimfrost, en diktsamling
1838, samt Sånger från Uppsala för trettio
år sedan af f. d. »Poeten», Uppsalastudent,
1866.
Efter återkomsten till Sverige nedskref
H. sina politiska minnen i det intressanta, men
starkt partifärgade arbetet Ur minnet och dagboken,
om mina samtida personer och händelser
efter 1815 inom och utom fäderneslandet af
Posthumus, 12 delar, 1870–74.
Död i Stockholm d. 5 okt. 1877.
Gift 1843 med grefvinnan
Amalia Sofia Maria Hård, dotter af
statsrådet C. G. Hård (se nedan).
Hellberg, Johan Frithiof, publicist. Född i
Danmarks församling i Uppsala
län d. 5 aug. 1855. Föräldrar:
folkskolläraren Johan Hellberg
och Augusta Katarina Björkegren.
Student i Uppsala 1877,
var H. anställd som öfversättare
vid Edquistska förlagsexpeditionen
i Uppsala 1878–79 och bokhandlare
i Nyköping 1881–83. Han var sedermera
medarbetare i flere tidningar i landsorten
och hufvudstaden samt sept. 1886–juni 1887
redaktör och utgifvare af ill. veckotidningen
»Svea». Från dec. 1887 har H. utgifvit den af
honom uppsatta veckotidningen Idun och sedermera
äfven Iduns modetidning, Kamraten m. m.
Idun, som att börja med uteslutande var »en
praktisk veckotidning för kvinnan och hemmet»,
har så småningom blifvit en illustrerad tidning i
allmänhet och vunnit stor spridning. Sedan dec.
1892 är H. verkst. direktör i Iduns tryckeriaktiebolag,
åt hvilket äganderätten till Idun och de
öfriga af H. uppsatta och redigerade tidskrifterna
öfverläts.
Gift 1887 med Hulda Maria Andréa
Björkegren.
Hellberg, Karl Mauritz Bernhard, publicist.
Född i Långseruds församling i
Värmlands län d. 14 okt. 1859.
Föräldrar: kommissionslandtmätaren
Mauritz Niklas Leonard
Hellberg och Kristina
Augusta Margareta Nauclèr.
H., som 1879 aflade mogenhetsexamen
vid Karlstads läroverk,
blef 1880 student i Uppsala och 1888 filosofie
kandidat. Lifligt intresserad af tidens frisinnade
sträfvanden, var H. en nitisk medlem af föreningen
»Verdandi» och fungerade som ordförande
vid den af densamma föranstaltade, på
sin tid uppseendeväckande sedlighetsdiskussionen
den 2 april l887. I vidsträcktaste mån öfvertygad
om nyttan af, att alla meningar brytas
med hvarandra, ansåg sig ej heller H. böra ingripa
mot några af den bekante litteratören
Hinke Bergegren utslungade satser, hvilka ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
