Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Harmens, Gustaf - Harper, Johannes (Hans) - Hartelius, Truls Johan - 1. Hartman, Carl Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utnämndes han tre år senare till ord. professor i
medicin och philosophia experiment, vid samma
lärosäte, ett ämbete hvarifrån han 1771 tog afsked.
Död d. 18 nov. 1774.
Hans efterlämnade
skrifter utgöras af en mängd akademiska
disputationer i medicin, kemi och ekonomi, åminnelsetal
o. s. v.
Gift 1737 med Margareta
Liboria Hegardt, och genom sin 1809 adlade
son, majoren Henrik H., stamfader för adliga
släkten af Harmens.
Harper, Johannes (Hans), miniatyrmålare.
Född i Stockholm i aug. 1688. Föräldrar:
köpmannen Jakob Harper och Anna Pohl.
Sedan han i hemlandet grundlagt sina
studier under de berömda porträttmålarna Martinus
Mijtens och David Kraft, företog han
1709 en resa till Tyskland och utbildade sig
tillsammans med den från Köpenhamn utvandrade
Ismael Mengs i Lybeck till en utmärkt
miniatyr- och emaljmålare. 1712 kom
H. till Berlin, blef där 1716 hofkabinettmålare
och utförde sedan äfven oljemålningar. Under
Fredrik den stores tid utförde han plafondmålningar
i Potsdam och Charlottenburg. Hans konstarbeten
äro åtminstone i Sverige nu mera sällsynta.
Han afled i Potsdam, 1746, efterlämnande en son,
Adolf Fredrik Harper, hvilken af fadern lärde
miniatyr- och blomstermålning och efter studier
i Frankrike och Italien fick anställning som hofmålare,
galleridirektör och professor i skön konst
vid Karlsskolan i Stuttgart. Han afled 1806 i
Berlin.
Hartelius, Truls Johan, gymnast. Född i
Hemmingsdynge församling i Skåne
d. 15 febr. 1818. Föräldrar:
hemmansägaren Jöns Hansson
och Bengta Knutsdotter.
Först vid tjuguett års ålder begynte
H. sina egentliga studier
och aflade fullständig studentexamen
i Lund 1844. Sedan
han 1849 absolverat de förberedande examina
för medicinska graden och 1852 undergått teoretisk
och praktisk examen vid Gymnastiska centralinstitutet
i Stockholm, antogs han sistnämnda
år till underlärare vid nämnda anstalt och förestod,
jämte A. Ulrich, ett privat gymnastiskt institut
i hufvudstaden 1855–56.
Efter att ha
afslutat sin medicinska kurs i Lund 1857 och
året därefter erhållit medicine-doktorsdiplomet,
undfick han 1864 förordnande att förestå öfverlärarebefattningen
vid Gymnastiska centralinstitutet
och erhöll 1865 fullmakt på samma tjänst.
1862 förordnades H. till led. af kommittén för
utarbetande af förslag till reglemente för Gymnastiska
centralinstitutet samt till ordnande af
den gymnastiska undervisningen i riket. Han tog
1887 afsked från öfverlärarebefattningen och afled
d. 22 juli 1896 på Grimstorp i Västergötland.
Af de många arbeten H. inom sitt fack
offentliggjort torde nämnas: Fysiologiska föreläsningar
vid Gymnastiska Centralinstitutet i
Stockholm 1859; Om luft och bad m. m. vid
Marstrand 1862; Linie- och estetisk gymnastik
1863; Lärobok i människokroppens speciela
anatomi 1867; Helsolära 1867; De fysiska
lifsyttringarna hos människan 1868; Lärobok
i sjukgymnastik 1870; Gymnastiken, historiskt
framstäld. Del. I. Gymnastiken hos forntidens
folk 1872; Hemgymnastik 1879; Min
lefnadsteckning samt smärre dikter 1891 m. m.
Gift 1864 med Emma Sofia Wilhelmina Nordstedt.
1. Hartman, Carl Johan, läkare, botaniker.
Född i Gefle d. 14 april 1790.
Fadern A. Vesterberg, handtverkare
i Uppsala, dog ett par
månader innan sonen föddes, och
modern, som snart ingick nytt
äktenskap, lämnade sonen att
uppfostras hos sin styffader,
glasmästaren J. Hartman i Gefle.
Af tacksamhet upptog fostersonen sin välgörares
namn för att sedan åt detsamma vinna ett välförtjänt
anseende inom den vetenskapliga världen.
Redan under gymnasiitiden hade H. på
egen hand, ty någon undervisning i botanik lämnades
då ej vid elementarläroverken, med ledning
af Liljeblads Flora undersökt och insamlat
de växter, som allmännast förekommo omkring
Gefle. 1811 blef han student i Uppsala och aflade
efter blott en termins beredelse medico-filosofie
kandidatexamen. H. måste tillgripa fattiga
ynglingars vanliga fortkomstmedel, privatlärarkallet,
och antog så informatorsplats först hos
bruksinspektoren Stjernsten (sedermera hans svärfader)
vid Leufsta och därefter hos bryggareåldermannen
Lychou i Stockholm. Under sin
vistelse i dennes hus aflade han i Uppsala 1820
medicine kandidatexamen, och anställde under
somrarna botaniska utflykter kring hufvudstaden,
ofta åtföljd af den berömde botanikern Olof
Swartz, af hvilken han infördes på studiet af
mossorna. Efter att 1821 ha tagit medicine
licentiatexamen, begynte han följande året sin
bana som praktiserande läkare, då han förordnades
till läkare vid Invalidinrättningen å Ulriksdal,
blef 1822 kirurgie magister och promoverad
med. doktor. Fyra år därefter utbytte han Ulriksdal
mot Häggeby i Uppland och blef distriktläkare
för trakten kring Sigtuna, samt flyttade
därifrån 1828 till Eskilstuna såsom provinsialläkare
i Lifgedinget i Södermanland. Här stannade
han till 1833, då han erhöll provinsialläkarebefattningen
i sin födelsestad Gefle. Ledamot
af Vet.-akademien 1838.
Död i Stockholm d. 28 aug. 1849.
Bland H:s stora förtjänster
som vetenskapsman räknas med skäl såsom
den största att genom populära handböcker
hafva väckt till lif botanikens studium vid våra
läroverk och därigenom i hög grad bidragit till
den ofantliga utvecklingen af denna vetenskap.
Redan som med. kand. utgaf han 1820 sin
Handbok i Skandinaviens Flora, hvilken sedan
utgått i beständigt nya upplagor; 1846 utkom
Svensk och Norsk Excursionsflora; Utkast till
populär naturkunnighet 1836; Husläkaren eller
allmänna och enskilda föreskrifter i Sundhetsläran,
samt Sjukdomslära etc. 1828 o. s. v. Han
har därjämte lämnat öfversättningar och uppsatser
till Vet.-akad:s Handl., Läkaresällskapets Handl.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
