Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Hamilton, Gustaf David - 5. Hamilton, Adolf Ludvig - 6. Hamilton, Gustaf Wathier - 7. Hamilton, Henning Ludvig Hugo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare serafimerriddare och 1778 en af rikets herrar.
Grefve H. var en man med utmärkta
personliga egenskaper, hufvud och kunskaper,
drift och duglighet samt ett synnerligt behagligt
umgängessätt, lifvadt af kvicka infall, af hvilka
några till Adolf Fredrik gått till eftervärlden.
Död, allmänt älskad och saknad, på sin egendom
Barsebäck i Skåne d. 29 dec. 1788.
Gift 1740 med Jakobina Henrietta Hildebrand.
5. Hamilton, Adolf Ludvig, politiker, memoarförfattare.
Född i Malmö d. 1 juni 1747;
den föreg. son. Efter studier i Uppsala och
en längre utländsk resa utnämndes H., som efter
tidens sed redan vid 12 års ålder hugnats
med fänriksfullmakt, 1766 till kammarherre hos
d. v. kronprinsen, sedermera Gustaf III. Den
högt bildade mannen, kände sig dock föga tillfredsställd
med det ytliga hoflifvet och gaf sig
1768 ut på en ännu längre utländsk resa till
England, Italien, Frankrike m. fl. länder, från
hvilken han återkom först 1771. Han återgick
nu till sin hofmannabefattning, hvilken han
till 1782 beklädde med en olust, hvilken i samma
mån dag för dag stegrades, som hans politiska
åsikter kommo i divergens med Gustaf III:s regeringssystem.
H. var nämligen en man med afgjord
förkärlek för Englands konstitutionellt-aristokratiska
författning, och sedan han 1782 ingått
giftermål med Eva Kristina de Besche, skyndade
han att draga sig tillbaka till sin 1780 inköpta
egendom Blomberg för att där lefva en jorddrotts
oberoende lif.
Vid 1789 års riksdag
syntes H. i oppositionens främsta led, där han
kom att spela en allt betydelsefullare roll, sedan
efter Fersens, de Geers och Frietzckys häktning
det kräfdes nya män, som kunde upptaga de
fängslades mantel. Vid konungens framläggande
af förenings- och säkerhetsakten d. 21 febr. uppsteg
H. ock först af alla och begärde i ett anförande,
prägladt af mod och beslutsamhet, rätt
för stånden att med stöd af 1772 års grundlag
få på sina kamrar öfverlägga om lagen. Han
invaldes nu ock i hemliga utskottet och kämpade
såväl där som å riddarhuset oförskräckt
mot hvarje inskränkning i ständernas själfbestämningsrätt.
En ljungande protest mot det af
konungen d. 27 april med lock och pock genomdrifna
antagandet af bevillningen på obestämd tid
afslutade ock H:s offentliga uppträdande vid denna
riksdag. H., som äfven vid riksdagen i Gäfle
1792 tillhörde hemliga utskottet, hade ingen del
i Gustaf III:s mord, ehuru hans senare författade
memoarer utvisa, att han med allt annat än missnöje
erfor underrättelse därom.
Den franska
revolutionens öfverdrifter voro ägnade att hos
honom som hos många andra i någon mån afkyla
frihetsentusiasmen, men ehuru han icke kunde
rätt förlika sig med den unga vänsterns ledare
vid 1800 års riksdag, då han åter invaldes i hemliga
utskottet, lät han dock ej häraf förleda sig
till afsteg från sina konstitutionella grundsatser
utan sökte i likhet med flera af sina forna
stridskamrater, Carl de Geer, Johan von Engeström
m. fl., hålla en medelväg mellan ytterligheterna.
Död på Tidaholm i Västergötland d.
10 okt. 1802.
H. har i manuskript efterlämnat
Anteckningar rörande Sverige, omfattande tiden
1718 till 1800, hvilka 1901 utgåfvos af O. Levertin
(till och med Gustaf III:s regering). Memoarerna
präglas af skarp människokännedom, vaken
iakttagelse och lågande frihetskärlek, men ock af
en hatfull sinnesstämning mot politiska motståndare,
särskildt Gustaf III, som förleder författaren
att okritiskt sätta tilltro till de lösaste hörsägner
och otroligaste rykten.
6. Hamilton, Gustaf Wathier, ämbetsman.
Född d. 5 juli 1783; den föregåendes son.
 |
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
