- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:445

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hallbeck, Carl Svante - Hallblad, Erik - Halldin, Johan Gustaf - Hallén, Andreas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid slutet af 1860-talet blef han tecknare för
Svenska Familj-journalen och genomreste i denna
egenskap under en följd af år Sverige. H. bosatte
sig 1887 i Nordamerikas Förenta stater
och afled i Everett, Massachusetts, d. 27 dec.
1897.

Gift 1870 med Clara Emerentia Meijer.


Hallblad, Erik, målare, restauratör. Född
i Falun d. 11 juli 1720. Föräldrar:
Melker Melkersson och
Brita Mattsdotter Rahm.

Efter åtta års undervisning i
Stockholm hos porträttmålaren
Olof Arenius, begynte H. måla
porträtt för egen räkning, men
i synnerhet renovera äldre taflor,
i hvilken konst han uppnådde en färdighet, som
gjorde honom ryktbar långt utom Sveriges gränser.
Då han en gång af tidningarna sett, att en
fransman Pican upptäckt hemligheten att öfverflytta
gamla målningar på ny duk, gjorde han
härmed försök, som slogo så lyckligt ut, att han
äfven häri blef en fullkomlig mästare. Slutligen
hann han därhän, att han med lätthet transporterade
målningar på trä och koppar, ja till
och med en freskomålning i ett af taken på
Stockholms slott öfverflyttades af honom på ett
nytt tak, som blifvit förfärdigadt. I Tyskland
och Danmark var hans rykte som restauratör
mycket stort, och han mottog därifrån ofta porträtt
och taflor att renoveras. H. blef 1773
led. af Målare- och bildhuggareakademien, fick
1795 professors namn och värdighet och var
1796–99 akademiens skattmästare. Död d. 26
aug. 1814.

Gift 1: 1747 med Marta Staverman
och 2: med Märta Elisabet Sneckenberg.


Halldin, Johan Gustaf, religionssvärmare,
skriftställare. Född d. 7 sept.
1737.

H. blef 1763 kopist i
utrikesexpeditionen och 1765
kanslist därstädes. Han var äfven
bokhandlare, men gjorde konkurs
och sysselsatte sig sedan
med skriftställeri, under det han
af hemliga sällskaper och personer
begagnades till verktyg för deras planer.
Första gången H. vid sig fäste någon uppmärksamhet,
var då han i Stockholmsposten 1779 gjort
en erinran om lagligheten af bränneriförfattningen,
men på ett sätt, så att han ställdes till rätta
och dömdes från lifvet. Benådad af Gustaf III,
utgaf han sedan 1784 tidningen Aftonbladet och
1798 i Göteborg Samling af skrifter i åtskilliga
ämnen
, af hvilket arbete likväl endast första
bandet utkom. Han brukade uppvakta Gustaf III
och hans vänner och därvid förehålla dem de
regeringsåtgärder, som icke voro honom i smaken.

»Aldrig» – skrifver Schröderheim – »har
någon vän sagt den andra sina fel mera
consement eller någon collega scholæ plumpare
läst moral i sin klass, än H. gjorde bägge delarna
med Gustaf III och några af oss, hvilkas
omvändelse han syntes åtaga sig.»

»För öfrigt»
– säger samme författare – »var H. en besynnerlig
man, både ut- och invärtes, sekterisk i religion,
utan att höra till någon viss, heterodox
äfven i sin politik, fanatisk, sträng, uppriktig,
oförsagd, stundom uti yttersta misère, stundom
uti ett visst öfverflöd, icke alltid bevarad till
sina sinnen, försedd med mycken kunskap, talar
och skrifver de flesta europeiska språk och har
uti skicklighet att skrifva det fransyska, efter
salig kungens tanka, öfverträffat alla svenskar.
Han har gjort många och vidsträckta resor och
länge underhållit en vidlyftig brefväxling, men
i senare tider mest med Svedenborgianer, för
hvilkas satser han är den ifrigaste förfäktare.»

Vi tillägga, att H. var en af de svärmare,
som frodades vid Gustaf III:s hof, men i det
fallet olik de öfriga, att han synes varit innerligt
öfvertygad om verkligheten af sin andliga
mission. Det påstås, att H. varit i hemlig sold
hos Bernstorff, prins Karl af Hessen m. fl.
1813–14 satt H. på kronohospitalet i Malmö.
Död i Stockholm den 4 dec. 1825.

Gift 1755
med Ulrika Juliana Ahlgren.


Hallén, Andreas, kompositör. Född i Göteborg
d. 22 dec. 1846. Föräldrar:
stadskomministern M. Hallén
och Hedvig Amalia Leffler.

H., som 1866–71 studerade i
Leipzigs konservatorium samt för
Rheinberger och Rietz, var 1872–78
dirigent för Göteborgs musikförening,
1879–81 sånglärare
och musikkritiker i Berlin och 1884–95 ledare
för det af honom bildade Filharmoniska sällskapet
i Stockholm, 1892–97 var H. kapellmästare
vid K. teatern i Stockholm. På den senaste tiden
har han varit bosatt i Malmö och bildat ett skånskt
sångarförbund. H. har utöfvat en omfattande kompositörsverksamhet
och bl. a. skrifvit operan Harald
Viking
, Leipzig 1881, i Stockholm 1884, det
första svenska musikdrama i Wagnerstil, Häxfällan,
i en akt, 1896, som omarbetad under
namn af Valborgsmässa, i 3 akter, uppfördes 1902,
och Waldemarsskatten, 1899, som blef en ovanligt
stor succès. »Hans egentliga gebit är körballaden
med orkester och den symfoniska dikten
à la Liszt. Styrbjörn starke hör till våra bästa
ballader och tecknar djärft och friskt det obändiga
vikingalynnet, Ur Valdemarsagan är en
orkestermålning af storvulen fantasi och glänsande
kolorit, Ur Gustaf Vasas saga är en förträfflig
tillfällighetsmusik till D. Fahlströms tablåer
(vid Gustaf Vasajubileet 1896).» H. har
vidare utgifvit körverken Vom Pagen und der
Königstochter, Traumkönig und sein Lieb, Das
Ehrenfeld, Vineta, Trollslottet
samt åtskilliga
mindre körer à capella eller med piano. Hans
orkesterverk äro två Rapsodier, Huldigungsmarsch,
Frithiof, Vårbrytning, En sommarsaga,
Sten Sture
(med melodram); vidare märkas
Skogsrået, solosång med orkester, visor och
duetter med piano, albumblad för piano, violinromans,
pianotrio, pianokvartett, I skymningen
för stråkorkester, m. m. 1894 utgaf han en bok,
Musikaliska kåserier.

H. har i sina kompositioner
visat sig som en eklektiker; af hans Wagnerkärlek
finnes intet i Valdemarsskatten, hvars musik
emellertid är färgkraftig och af utmärkt klangverkan,
egenskaper som beteckna H:s kompositioner
i allmänhet.

Gift 1888 med Clara Söderberg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0445.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free