- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:442

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hagström, Johan Otto - 2. Hagströmer, Anders Johan - 3. Hagströmer, Johan Vilhelm - Hahn, Canutus - Hahn, Petrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tidens omskiften kunna det utrota».

Gift 1755 med Maria Beata Liljeblad.


2. Hagströmer, Anders Johan, läkare. Född
på Länna bruk i Södermanland
d. 8 sept. 1753; den föregåendes
brorson. Föräldrar: bruksinspektoren
Jakob Hagström
och Anna Elisabeth Wirell.

Då H:s medellöshet icke tillät
honom att i Uppsala fortsätta
sina medicinska studier, begaf
han sig till Stockholm och lät inskrifva sig till
lärling hos regementsfältskären Lilljenwald. Under
dennes ledning utbildade han sig till stor
praktisk skicklighet i yrket, på samma gång
han begagnade hvarje ledig stund att öka sina
teoretiska kunskaper. H. anställdes 1772, som
kompanifältskär, först vid Närikes och Värmlands
regemente samt 1773 vid Lifgardet och
erhöll 1774 Vet.-akad:s andra pris för sitt svar
på dess prisfråga: Hvilka äro de bästa förvarings- och
botemedel för maligna sjukdomar,
fläckfebrar och rötfebrar?


1775 antagen
till underläkare vid Serafimerlasarettet, undergick
han året därefter kirurgie magisterexamen
och blef omedelbart därefter en bland examinatorerna
vid dessa pröfningar. 1781, när doktorsvärdigheten
första gången utdelades af Åbo
universitet, hedrades H. ned doktorsdiplom och
begynte samma år utgifvandet af Veckoskrift
för läkaren och naturforskaren
.

Sedan han
under finska kriget förestått en undervisningsanstalt
för bildandet af biträdande fältskärer, utnämndes
han 1793 till ord. anatomie och kiurgie
professor och två år senare till öfverdirektör
och ordförande i kirurgiska societeten. 1796
medlem af collegium medicum, var H. en bland
stiftarna af Svenska Läkaresällskapet och utnämndes
1808 till generaldirektör öfver lasaretten
i riket. År 1812 upphöjdes kan i adligt
stånd, då han förändrade sitt namn till Hagströmer,
och kallades 1816 till medicinalråd och
inspektor för Karolinska institutet. Medlem af
åtskilliga lärda samfund. H., som 1823 tog afsked
från professuren, afled i Stockholm d. 8
mars 1830.

Pröfvad själf i ungdomen af nöden,
var H. icke blott en ömsint och frikostig
läkare för de fattiga, utan äfven en outtröttlig
hjälpare för de obemedlade unge män, som ägnade
sig åt hans yrke. Nitisk för allt som angick
läkarebildningen och hälsovården, verkade
han än genom memorial till ständerna, än genom
tidningsuppsatser eller på annat sätt för
en mängd frågor, som härmed stodo i sammanhang,
såsom inrättandet af medico-kirurgiska institutet,
uppbyggandet af garnisonssjukhuset, utvidgning
af länslasaretten, förbättrande af provinsialläkarnas
lönevillkor, veneriska smittans
hämmande, o. s. v.

Frukterna
af sin praktiska erfarenhet meddelade
han nästan uteslutande i
sin tids periodiska litteratur.

Gift 1778 med Johanna Dorotea
Bouck
.


3. Hagströmer, Johan Vilhelm,
rättslärd; den föreg. sonsons son.
Född i Stockholm d. 4 dec. 1845. Föräldrar:
kaptenen Johan Jakob Hagströmer och Ulrika
Lovisa Kyntzell
.

Student i Uppsala 1865
blef H. jur. kand. 1870 samt docent i svensk
allm. lagfarenhet och romersk rätt vid Uppsala
universitet 1872. Fem år senare utnämndes
H., sedan han bestridt åtskilliga juridiska
lärareförordnanden, till e. o. professor i kriminalrätt
och 1888 till professor i straffrätt vid
Uppsala universitet. Han var 1886–87 ledamot
af Nya lagberedningen, blef 1877 jur.
hedersdoktor vid Uppsala universitets 400-års
fest och 1893 fil. hedersdoktor vid universitetets
jubelfest. H. har företagit många utländska
studieresor och representerade Uppsala universitet
1888 i Bologna, 1890 i Montpellier o. s. v.
Bland hans arbeten märkas: Om aktiebolag enligt
svensk rätt
1872, Om frihetsstraffen 1875,
Om rätten till nödvärn 1881, Om förhållandet
emellan lagstiftning och vetenskap på den
svenska straffrättens område
1889 m. fl.

Gift 1874 med Ida Carolina Lovisa Eschelsson.


Hahn, Canutus, biskop.

Född i Skye i
Uråsa socken i Småland d. 13
nov. 1633. Föräldrar: bonden
Abraham Knutsson Hahn och
Gunilla Persdotter.

H. begynte
sina akademiska studier
1652 vid universitetet i Greifswald
och fortsatte dem, efter
ett tvåårigt vistande vid nordtyska
universitet, i Uppsala, där han 1661 vann
den filosofiska graden med andra hedersrummet.
Samma år förordnad till filosofie professor vid
det danska gymnasiet i Lund, blef han den förste
svensk, som varit anställd vid något undervisningsverk
i de södra landskapen. Då gymnasiet
kort därefter förvandlades till universitet,
utnämndes han 1667 till logic. et metaph. professor
ooh förrättade, i egenskap af universitetets
prorector, den första promotionen i filosofiska
fakulteten d. 28 jan. 1670, då fjorton studerande
erhöllo lagerkransen.

Af naturen
mild och fridälskande, sökte han sig undan de
stridigheter, som utmärkte universitetets första
år, en fristad i Ronneby i Blekinge, där han
verkade såsom själasörjare till 1679, då Carl
XI kallade honom till biskoplig vikarie öfver
Lunds stift och medhjälpare åt den ålderstigne
biskop Winstrup. Då denne kort därefter afled,
utnämndes H. 1680 till hans efterträdare på
Lunds biskopsstol.

Den uppgift, som här
närmast förelåg honom såsom kyrkans öfverhufvud,
var de nyvunna provinsernas försvenskning
i kyrkobruk och bildning, ett verk som så
snabbt genomfördes, att det inom den korta tiden
af tio år kunde anses såsom i det närmaste
fullbordadt.

Efter en sjuårig nitisk verksamhet
som biskop och prokansler i Lund, önskade
H. draga sig tillbaka till en lugnare befattning.
Han sökte därför och erhöll biskopsstolen i
Vexiö, men afled på flyttning dit i Karlskrona
d. 29 dec. 1687.

Gift 1664 med Anna
Lundeberg
.


Hahn, Petrus, universitetslärare. H. var född
i Småland och hade i likhet med flera af sina

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free