Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Hadorph, Johan - 2. Hadorph, Daniel - Hæffner, Johan Christian Friedrich - Hæggström, Zacharias
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
outtröttliga flit och hvad han genom densamma uträttat
berättigar honom dock till ett framstående rum
i vår lärdomshistoria. De förnämsta af hans
verk äro utgifningen af: Dahlelagen 1676, Skånelagen
1676, Gothlandslagen 1687, Bjärköarätten
1687, Visby stadslag 1688, och Visby sjörätt
1689; den förenämnda Alexandri Magni Historia
på Svenska rijm 1672; S:t Olaffs Saga på
Svenska rijm 1675; Två gamla Svenska Rijmkrönikor.
Item en stor deel af the gamble
konungars etc. Förlikningar, Försäkringar, etc.
1674–76; Färentuna runstenar 1680, hvarjämte
han efterlämnat en mängd handskrifter.
Gift 1664 med Elisabet Dalin.
2. Hadorph, Daniel, ämbetsman, musiker.
Född d. 19 nov. 1782 i Flista
socken i Östergötland. Den föregåendes
sonsons sonson.
Föräldrar:
löjtnanten Carl Hadorph
och Elisabet Broms.
H. blef
student i Uppsala 1802 och ingick
1804 i Svea hofrätt och
året därpå i justitierevisionsexpeditionen.
Befordrad till protokollssekreterare
i ecklesiastikexpeditionen 1811, och följande året
förordnad till registrator vid serafimerordensgillet,
upphöjdes han i adligt stånd 1816 med bibehållande
af sitt namn. Såsom förste expeditionssekreterare,
hvartill han utnämndes 1818, var
han under längre och kortare tider 1841–46
tillförordnad expeditionschef i ecklesiastikdepartementet
och dog d. 9 jan. 1862.
I besittning
af stor musikalisk bildning, deltog H. ofta som
violinist i de konserter, som gåfvos på riddarhuset
under Du Puys ledning. 1823 invald till
led. af Musikaliska akademien, förskaffade han
nämnda institution icke allenast dess första stipendiifond,
utan verkade med oaflåtlig värme för
högre anslag åt densamma vid riksdagarna.
1851–61 var han akademiens kamrerare.
Gift med Lovisa Fredrika Carolina Svedberg.
Haeffner, Johan Christian Friedrich, musiker, tonsättare. Född d. 2 mars 1759 i byn Ober-Schönau i grefskapet Henneberg i Tyskland, där fadern var skollärare.
Med god så väl teoretisk som praktisk musikalisk underbyggnad, kom H. 1776 till Leipzig, där han lät inskrifva sig till student, och tog undervisning i estetik och deklamation af Clodius och Zollikofer. Emellertid afbröt han snart sina litterära studier, tog anställning som orkesterdirigent och tjänstgjorde vid flera teatrar, bland andra i Frankfurt-am-Main och Hamburg 1778–80. Sistnämnda år for han till Stockholm och anställdes som organist vid d. v. Tyska kyrka. Hösten följande året begynte han undervisa några af k. operans sujetter i sång och biträdde året därefter kapellmästaren Naumann vid inöfningen af operan "Cora och Alonzo".
1783 anställd vid k. teatern såsom sångmästare, under det han samtidigt biträdde som altviolist vid operaorkestern, blef han 1793 vik. kapellmästare, till 1799, då han ensam öfvertog ledningen af k. operans orkester. År 1808 befordrades han till director musices vid universitetet i Uppsala, med hvilken befattning han fick förena organistsysslan vid domkyrkan 1826.
Död i Uppsala d. 28 maj 1833.
H. inlade stora förtjänster om kyrkosången. Hans Svensk Choral-Bok, af hvilken 1:a delen utkom i Stockholm 1820 och 2:a delen i Uppsala 1821, antogs till begagnande vid
den allmänna gudstjänsten öfver hela Sverige.
Af hans öfriga arbeten må nämnas: Svenska Messan 1817; Preludier till melodierna uti Svenska Choralboken, samt Marscher 1822, musiken till operorna Electra, Alcides’ inträde i världen och Renaud, musiken vid åtskilliga promotionshögtidligheter i Uppsala, slutkörerna till Ahlströms kantat vid aftäckandet af Gustaf III:s staty, de populära sångstyckena: "Vikingasäten", "Låt dina portar upp", "Hulda Rosa", m. fl.
Varm beundrare af den svenska folkvisan, har H. äfven på detta område verkat för kommande tider, genom redigeringen af musiken till Geijers och Afzelii samling af svenska folkmelodier, genom utgifvandet af ett häfte Svenska folkvisor, arrangerade för fyra mansröster, samt genom sina Anmärkningar öfver gamla Nordiska sången i Svea 1818. Som operakompositör var H. genom sin torrhet mindre lycklig, under det att hans oratorier (Försonaren på Golgatha, Försonaren på Oljoberget) innehålla förträfflig
musik. I koralsången införde han stor ordning, om han också var för dogmatisk. H:s största förtjänst är dock att ha väckt till lif musiklifvet i Uppsala, bland hvars studenter han väl trifdes. Den svenska studentsångens fader är ett namn, som kunde anstå den framstående kompositören och sånganföraren.
Gift 1787 med Gertrud Elisabet Forselius.
Hæggström, Zacharias, boktryckare, förläggare.
Född d. 6 aug. 1787 i
Ume socken i Västerbotten. Föräldrar:
komministern Olof Häggström
och Maria Renholm.
Vid Uppsala universitet, dit H.
anlände 1804, ämnade han i
trots af sin fattigdom söka vinna
den filosofiska graden och
disputerade pro exercitio 1809. Året förut
hade hans barndomsvän A. M. Strinnholm ankommit
till universitetet, också han med planer
att blifva filosofie doktor, men liksom H. utan
egna tillgångar. En vacker dag beslöto de bägge
norrlänningarna att välja en annan lefnadsbana
och begåfvo sig till Stockholm samt sökte anställning
på ett boktryckeri. Snart var den mekaniska
delen af yrket inlärd, hvarpå de kommo
öfverens om att uppsätta ett tryckeri för egen
räkning.
Under det Strinnholm stannade i
Stockholm, begaf sig H. 1811 till Greifswald och
lyckades efter åtskilliga svårigheter, föranledda
af kriget, att få ett litet tryckeri öfver till Sverige.
År 1815 utgick Strinnholm ur bolaget,
för att ensamt ägna sig åt författarskap, under
det H., som vid denna tid ändrade sitt namns stafningssätt
till Hæggström, fortsatte tryckerirörelsen
och sin påbegynta förlagsverksamhet, den senare
till sin död. Af den rikhaltiga gedigna litteratur,
som under denna tid af femtiofem år utgick ifrån
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
