Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Göransson, Göran Fredrik - Göransson, Johan - Göransson, Julius Axel, se Kiellman-Göransson - Göransson, Karl Jakob Agathon - Göransson, Zacharias - Görtz, Georg Henrik von, friherre von Schlitz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Henry Bessemer och inköpte af denne
1/5 af hans patenträtt i Sverige för den nyss
uppfunna bessemermetoden. Sedan apparaterna
uppsatts i Edsskens masugn i Gestrikland, visade
det sig, att metoden icke var på långt när så
utarbetad som uppgifvits, och att de engelska
ingenjörer, som medföljt, icke voro uppdraget
vuxna. G. tog då saken själf om hand och lät
ommura bessemerugnen på sådant sätt, att man
ökade de från blästern ledande inströmningshålens
antal och vidd. Den 18 juli 1858 företogs
en ny blåsning: stålet blef »kvickt och lättflytande»,
all slagg flöt upp ur detsamma, och
slaggfria göten erhöllos. Problemet var löst.
För den nya metodens införande bildades 1862
Högbo stål- och järnverksaktiebolag med G. som
disponent, och Sandvikens masugn och bessemerverk
anlades för samma ändamål. Men olyckliga
omständigheter gjorde, att Sandviken efter
några år måste säljas på offentlig auktion. G.
var dock icke en man, som i första taget uppgaf
modet. Han lyckades åter intressera några personer,
bland dem Murén i Gefle, och 1868 bildades
ett nytt bolag, Sandvikens järnverksaktiebolag,
som öfvertog Sandvikens bruk, där G.
allt sedan var den ledande. Många utmärkelser
kommo på G:s lott. Han blef sålunda 1898 led.
af Vet.-sk.-akd. och hade kort före sin död, som
inträffade d. 12 maj 1900, af filos. fakulteten i
Uppsala kallats till hedersdoktor.
Gift med Katarina Elisabeth Sehlberg.
Göransson, Johan, präst och arkeolog. Född
1712 i Gillberga socken i Värmland, där föräldrarna
voro bondfolk.
Det berättas, att G.,
hvilken i ungdomen tjänte som dränggosse hos
prosten Nordberg i sin födelsesocken, förälskat
sig i en af hans döttrar och att denna kärlek
bestämt honom för att utbyta plogen mot boken
och framdeles såsom en lärd man komma och anmäla
sig som friare. Huru härmed må förhålla
sig, är dock visst, att G. slutligen blef Nordbergs
måg och att han var öfver tjugu år, när han begynte
sina skolstudier i Karlstad. Dessa bedrefvos
emellertid med det allvar, att G. 1740 inskrefs till
student i Lund och fem år därefter promoverades
till filosofie doktor. Sedan han låtit viga
sig till präst, antogs han först till »hofpredikant»
hos riksrådet grefve Joh. Gyllenborg; befordrades
1754 till kyrkoherde i Gillberga, blef prost
1764 och dog d. 29 aug. 1769.
Såsom forskare
och författare var han blindt fången i de
Rudbeckska hypoteserna. I sitt arbete: De
genealogia regum Suioniæ 1746 låter han Sveriges
första konungar härstamma från Saturnus och
Jupiter, och i företalet till sin edition af eddan:
De yfverborna Atlingars eller Sviogöters ok
Nordmänners Edda 1746, påstår han denna
vara skrifven i Moses tid och funnen i Sverige
under drottning Disas tid, tre hundra år före
Trojas anläggning, ritad i mässingstaflor.
I prosten G:s födelseort kvarlefde hans minne i en
mängd berättelser, som de flesta häntyda på en
man af mycken kraft och stora andliga gåfvor.
Gift 1748 med Margareta Elisabet Nordberg.
Göransson, Julius Axel, se Kiellman-Göransson.
Göransson, Karl Jakob Agathon, läkare.
Född i Lund d. 12 sept. 1840.
Föräldrar: magistratssekreteraren
Jöns Göransson och Petronella
Kristina Brorström. Student i
Lund 1859, med. kand. i Uppsala
1868, med. lic. 1871, blef G.
med. d:r 1889. Han utnämndes
1879 till andre och 1882 till
förste bataljonsläkare vid Kalmar regemente,
1883 till läkare vid krigsskolan i Karlberg samt
1889 till förste bataljonsläkare vid Svea ingenjörbataljon.
G:s namn är nära förenadt med föreningen
»Röda korset» och de af denna förening
anordnade samaritkurserna. 1886 utgaf G. ett
arbete, kalladt Samaritkurs, som sedermera utgått
i flera upplagor och hvarigenom kunskap
om, huru den första hjälpen bör lämnas vid
olycksfall, spridts rundt om i vårt land. G. utgaf
också andra populärt-medicinska skrifter och
var sedan 1884 Eugeniahemmets läkare. Död
vid Ytteråns badanstalt i Jämtland d. 15 aug.
1895.
Gift 1873 med Matilda Charlotta Tjernberg.
Göransson. Zacharias, pedagog. Född i Ofvansjö
socken, Gestrikland, d. 10
juni 1823. Föräldrar: bergsmannen
Anders Göransson och
Märta Jansdotter.
G. blef student i Uppsala 1843, fil. d:r
1851, lektor i filosofi och klassiska
språk i Uppsala 1859 och
rektor i Halmstad 1866. Fem år
senare bosatte han sig i Stockholm, vid hvars gymnasium
han 1870 blifvit lektor i grekiska och latin.
G., som var led. af flera läroverkskommittéer,
fick från 1873 i uppdrag att som föreståndare för
den teoretiska profårskursen vid Stockholmsläroverken
föreläsa i teoretisk pedagogik för lärarekandidater.
Såsom teoretisk pedagog hade den
framstående mannen äfven sin största betydelse.
Han var en af de första svenskar, som förstodo
och verkade för den teoretiska insikten beträffande
uppfostran och undervisningsväsende, i hvilket
ämne han utgaf flera afhandlingar. G. gaf äfven
den första vetenskapliga läroboken i ämnet, i det
att han öfversatte och bearbetade H. Kerns
»Grunddragen af pedagogiken» 1875–77. Genom
sitt djupa intresse och sin djupt religiösa
världsåskådning verkade G. i hög grad på sina
lärjungar. Död i Stockholm d. 30 maj 1881.
Gift 1863 med Ulrika Henrika Gustava Tham.
Görtz, Georg Henrik von, friherre von Schlitz,
financier, politisk martyr. Född
1668, af en riksfriherrlig ätt från
Franken. Fadern var kaptenen
Filip Fredrik von G.
Han studerade i Jena och fick där
på bollhuset sitt ena öga utslaget.
Detta är allt, hvad man med
säkerhet känner om hans ungdom
och äfventyr intill det trettionde året, då
han blef antagen till kammarjunkare hos hertig
Fredrik af Holstein. Snillrik, kvick och liflig,
i umgänget behaglig och vältalig, men tillika
djärf och egennyttig, ställde han sig i början in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
