Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grevesmöhlen, Carl August - Grill - 1. Grill, Abraham - 2. Grill, Klas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de styrande för att till Bernadottes förmån bearbeta
stämningen i bondeståndet vid tronföljarevalet,
hvilket han fullgjorde på det sätt, som betecknande
nog framgår af det i böndernas mun
lagda yttrandet: »Ponte-Corvo vilja vi ej ha,
men marskalk Bernadotte, det lär vara en bra
karl, det». Den nya kronprinsen ådagalade ock
sin tacksamhet genom att använda G. som rapportör
och styrelsens »halfofficiella journalist».
Under de följande åren var G. verksam som
publicist. Från nov. 1810 till 1811 års slut utgaf
han Åskådaren, en fortlöpande följd af föreläsningar
öfver vår svenska statsförfattningsrätt
och nationalekonomi, i hvilka fack G. ådagalade
för sin tid grundliga insikter. Han gjorde sig i
densamma till tolk för näringsfrihetens grundsatser,
för hvilka han äfven trädt en lans genom
en stridsskrift under 1810 års riksdag, som afskaffade
landtullen. 1812 efterföljdes tidningen
af en ny, benämnd Trompeten, hvilken hufvudsakligast
behandlade frågor å umgängeslifvets
område men äfven varmt häfdade tryckfriheten
gentemot de anfall, som vid denna tid gjordes
mot densamma. De båda tidningarna Skandinaven
(1812) och Nya Skandinaven (1812–13)
hade till hufvudsakligt syfte att stämma sinnena
gynnsamt för Carl Johans politik.
Under år
1814 kom G. i en hetsig stridsväxling med J. L.
J. Boije (se sid. 114), hvilken, tillhörande oppositionen
å riddarhuset, i en broschyr angripit regeringens
ekonomiska system, till hvars försvar G.
hvässade sin penna. Än hetare blef striden kämparna
emellan vid judefrågans behandling vid
1815 års riksdag, då Boije understödde ett
yrkande af en riksdagsman i borgareståndet, att
de judar, som ej ville ingå på ett nytt reglemente,
skulle landsförvisas och en tredjedel af
deras egendom konfiskeras. G. uppträdde nu
till judarnas försvar, hvarpå följde en rad af
stridsskrifter emellan honom och Boije, den ena
mera kränkande än den andra. Då slutligen G.
ej drog sig för att framkasta grofva insinuationer
mot sin vederdelomans enskilda lif, åtalades
han af Boije, men stämde denne i sin ordning
för ärekränkning och utgaf stämningsskriften
under den rafflande titeln: Fjärde akten af
baron Ludvig Boijes pinos historia. Hvad
baron Boije gör och lider inför världsliga
domare och huru han står till rätta på rådhuset.
På prästeståndets begäran åtalades titelbladet
såsom »gäckeri af den allmänna gudstjänsten,
Guds ord och sakramenten».
Den mängd enskilda fiender, G. genom sin hänsynslöshet
under årens lopp förvärfvat, skyndade nu
att kasta sig öfver honom i en massa smädeskrifter,
af hvilka Fr. Cederborghs »Öfverdirektören
C. A. Grevesmöhlens porträtt» är den
kvickaste. Slutet på rättegångarna blef, att G.
dömdes till ärans förlust och landsförvisning och
Boije till ett års fängelse. G. flyttade nu till
Norge, där han lefde af sina besparingar och en
pension ur Carl Johans enskilda handkassa, hvilken
han skall erhållit med villkor att ej visa
sig i Sverige. Ryktet vill ock påbörda honom
att i Norge hafva uppträdt som spion åt riksståthållaren
Sandels. Han afled i Kongsvinger
d. 1 juni 1823.
Utrustad med såväl för sin
tid grundliga insikter i juridik och nationalekonomi
som förmåga att på ett lättfattligt sätt
i skrift framställa sina meningar, hindrades G.
från att på ett värdigt sätt uppträda som skriftställare
genom bristande nobless och oförmåga att
skilja sak och person. Öfver G. finnes en lefnadsteckning
af Otto Sjögren.
Gift 1784 med
Sara Hedengren.
Grill. Ätten, som skall härstamma från en
familj Grillo i Genua, erhöll 1571 tysk adlig
värdighet och inkom under Gustaf II Adolfs tid
till Sverige. Svenske stamfadern Antoni Grill,
som egentligen var guldsmed, utnämndes för sin
skicklighet i proberingskonsten till riksguardien,
med rättighet att såsom förut i Holland förfärdiga
och försälja allehanda guld- och silfverarbeten
samt idka utrikes handel.
1. Grill, Abraham, köpman. Född 1674; den
förstnämndes sonson och son af Antoni Grill
d. y., som blef riksguardien efter fadern, och
Anna van Schlengeland.
G. hade efter sin
far ärft en ansenlig förmögenhet, som han ytterligare
förökade genom kloka och lyckliga handelsspekulationer.
Det värdiga bruk, han gjorde af
denna rikedom, har beredt honom ett välförtjänt
rum i eftervärldens hågkomst. I det tryckande
penningbehof, hvari Sverige nästan ständigt befann
sig under Carl XII:s styrelse, försträckte han
kronan betydliga summor. Vid en hungersnöd
sålde han med uppoffring af nära fyrahundra
tusen daler kopparmynt spannmål till nedsatt
pris åt behöfvande och grundlade, efter mönstret
af ett änkhus »Grills Hoffje» i Amsterdam, den
barmhärtighetsanstalt i hufvudstaden, som är bekant
under namn af »Stockholms borgerskaps
änkehus».
Död d. 20 mars 1725.
Gift 1: 1704 med Helena Wittmack, 2: 1712 med Johanna
Katarina Groen och 3: 1717 med Katarina
Rozelius.
2. Grill, Klas, köpman, bruksägare. Född i
Stockholm d. 19 april 1705; den
föregåendes son i första giftet.
Klas G., utan fråga den mest
framstående af denna om landets
väl så förtjänta släkt, valde sin
faders yrke och anställdes vid
sjutton års ålder på hans kontor.
Efter faderns död 1725 bolagsman
med sin farbroder Carlos Grill, förestod
han, sedan äfven denne aflidit 1736, ensam firman
»Carlos & Claes Grill» i Stockholm till 1747,
då han upptog sin halfbror Johan Abraham till
kompanjon i firman. Huset Grill stod vid denna
tid, både ut- och inrikes, i det högsta anseende.
Det ägde de tre stora bruken Söderfors, Österby
och Iggesund samt betydliga andelar i de
stora glas-, linne- och segelduksfabrikerna i Stockholm,
idkade med en mängd fartyg direkt handel
på Ostindien och byggde årligen flera skepp
på sitt varf samt sysselsatte i sin handelsrörelse
och industriella företag öfver fyra tusen personer.
Denna aktningsvärda verksamhet förenades hos
Klas G. med en oegennytta och ömhet om fäderneslandets
anseende, som alltid skall tillförsäkra
honom ett framstående rum bland Sveriges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
