Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gottman, Lorens - Gottmarck, Johan - 1. Grabow, Mathilda, se Taube - 2. Grabow, Karl Ludvig - Graffman, Carl Samuel - Graffman, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utmärkt skicklig handtverksmålare, hvilket på
hans tid var något helt annat än nu, utan åtnjöt
också anseende som konstnär. En altartafla
– Kristi nedtagande från korset – målad för
Österby brukskyrka och färdig 1768, lofordades
mycket af samtiden och förtjänar allt erkännande,
i synnerhet för färgernas lätthet och sammansmältning.
Äfven altartaflan i Katarina kyrka i Stockholm
härrör från honom.
Ledamot af Målare- och
bildhuggareakademien.
Sonen Fredrik,
född 1746, var någon tid lärare i konstakademien,
och blef 1780 mästare i målareämbetet.
Död d. 12 dec. 1801.
Gottmarck, Johan, lärd. Född i Leksand i
Dalarna d. 15 dec. 1726. Föräldrar:
d. v. komministern, sedermera
kyrkoherden i Älfdalen
Anders Gottmarck och Helena
Lexelius.
Vid tolf års ålder
inskrefs G. bland de studerande
i Uppsala och aflade filosofie
kandidatexamen 1751. Sedan han
1755 äfven absolverat teologie kandidatexamen,
kallades han 1756 till docent i teologiska fakulteten
och utnämndes s. å. till lärare i teologi
och historia vid den nyinrättade kadettkåren i
Karlskrona. Några år därefter fastställdes ett
nytt reglemente för detta läroverk. G., som vid
detsammas tillämpning ansåg sig prejudicerad och
icke fått åtnjuta den rätt, honom tillkom, klagade
däröfver i en skrift, affattad i sådana ordalag,
att den ådrog honom en rättegång, hvarvid
allmänna åklagaren yrkade ingenting mindre än
dödsstraff. Genom konungens utslag 1766 stannade
domen likväl vid ämbetets förlust och upphäfdes,
på hemställan af ständerna, 1772 af
konungen alldeles. Emellertid hade G. redan
1768 blifvit utnämnd till log. et metaph. lector
i Västerås och befordrades efter den nämnda k.
förklaringen 1772 till teol. lektor; blef prost och
kyrkoherde i Hubbo 1774, teol. doktor 1778
samt förste teol. lektor och kyrkoherde i Badelunda
1785.
Kallades till fullmäktig vid riksdagarna
1789 och 1792, till deputerad vid jubelfesten
i Uppsala 1793, till revisor i banken och
riksgäldskontoret och uppfördes tvenne gånger
med nästan enhällig kallelse på biskopsförslag.
Död d. 25 aug. 1812.
G:s litterära kvarlåtenskap
utgöres af trenne arbeten: Sveriges
politiska, moraliska och ekonomiska tillstånd
1795, Kantiska s. k. philosophien från dess
sjelfgjorda obegriplighet utvecklad och updagad
1796, Tankar om ordning och sätt i våra theologiska
systemer 1804.
Gift 1: 1760 med
Elisabet Muhrbeck och 2: 1810 med Helena
Margreta Gavelius.
1. Grabow. Mathilda, se Taube.
2. Grabow, Karl Ludvig, dekorationsmålare; den
föregåendes broder. Född i Stockholm
d. 29 dec. 1847. Föräldrar:
fagottisten i hofkapellet Ludvig
Grabow och Augusta Lovisa
Winckler.
G. genomgick konstakademien
1860–64, studerade
1864–70 i Berlin hos professorerna
Karl och Paul Gropius och
hade till 1873 anställning i sina lärares ateljé.
Han bosatte sig sedan i Stockholm som dekorationsmålare
och har utfört en mängd dekorationer
till Stockholms olika teatrar. G., som har ateljé
med åtskilliga biträden, är i besittning af stora kunskaper
och mycken skicklighet i sitt fack. Han
har äfven verkat som dekoratör och i denna
egenskap utfört målningar i många så väl offentliga
etablissement som privathus i Stockholm.
Ogift.
Graffman, Carl Samuel, landskaps- och historiemålare.
Född i Göteborg 1802.
Hans tidigt visade håg för
konsten togs af Fahlcrantz om
händer och utvecklades för landskapsmålningen.
1830 företog G.
en studieresa till Skottland, hvarest
han fann det vänligaste mottagande
hos Walter Scott och dennes
måg, W. Lockhart, samt aftecknade en mängd
pittoreska vyer, hvilka litografierades af C. J.
Billmark (»Skottska Vuer») och vunno mycket
erkännande. En och annan af dessa utsikter
utförde han äfven i olja och i större skala.
Tyvärr föll den lofvande konstnären i ett obotligt
vansinne och framsläpade i öfver tjugufem år
sitt olyckliga lif, tills döden slutligen förlossade
honom i Stockholm den 16 april 1862.
Agrée af konstakademien.
Graffman, Hans, präst, lärd. Född i Ösmo
prästgård d. 14 april 1748. Föräldrar:
kyrkoherden i Frustuna
och Katrinenäs Abraham Graffman
och Maria Magdalena
Walthier.
G. måste från sitt
femtonde år uppehålla sig själf
genom att dela sin tid mellan
egen och andras undervisning och
inskrefs som student i Uppsala 1766. Såsom
filosofie kandidat 1769 tvangs han af sin torftighet
att mot betalning afstå sin rätt vid 1770 års
promotion till en landsman, som eljest blifvit
utesluten, och lagerkröntes först vid den följande
promotionen 1773. Hösten sistnämnda år anträdde
han en resa till universitetet i Halle, där
han eröfrade teologie doktorsgraden. Den disputationsakt,
hvarmed han i okt. 1774 satte inseglet
på sina aflagda lärdomsprof, anföres som
en af de mest lysande i denna högskolas tideböcker.
Efter aktens slut, sent på aftonen, omringades
hans vagn af universitetets professorer
och mer än åttahundra studenter, som med lifliga
lefverop hälsade den utmärkte främlingen. Från
Halle begaf sig G. till England, där han uppehöll
sig halftannat år under flitig forskning i Londons
och Oxfords bibliotek och ett lärorikt umgänge
med därvarande lärde. Efter sin återkomst till
Sverige inställde han sig hos konungen på Gripsholm,
utnämndes af honom till hofpredikant och
1778 till kyrkoherde efter fadern i Frustuna. År
1793 förflyttades han som teologie lektor till
Strengnäs och utnämndes till domprost därstädes
1800.
Som riksdagsfullmäktig bevistade han
alla riksdagar 1810–23; promoverades till jubelmagister
1824 och afled d. 30 jan. 1828.
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
