Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glas, Olof - Gleerup - 1. Gleerup, Christian Wilhelm Kühl - 2. Gleerup, Sten Edvard (Edde) - Gnosspelius, Vilhelm Teodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lars Glas och Magdalena Wall.
G. blef student i Uppsala 1831
och promoverades 1837 till medicine
doktor samt blef kirurgie
magister 1838. Nästa år utnämnd
till adjunkt i teoretisk och praktisk
medicin vid samma högskola,
upprätthöll han 1845–46 de
till professuren hörande föreläsningarna och
erhöll 1848 fullmakt som e. o. professor i praktisk
medicin med säte och stämma i medicinska
fakulteten.
1850 förordnad att bestrida den
efter prof. Bergstrand lediga professuren i kirurgi
och obstetrik, utnämndes han följande året till
ordinarie innehafvare af samma lärostol, hvilken
han 1856 utbytte mot professuren i teoretisk och
praktisk medicin vid samma lärosäte.
1852–67 intendent vid Sätra hälsobrunn, 1854–67
prefekt vid gamla akademiska sjukhuset och
1867–77 öfverläkare vid nya sjukhuset i Uppsala,
lämnade G. professuren 1877 och afled i Uppsala
d. 5 mars 1880. Han var en ovanligt skicklig
och förtroendeingifvande praktiserande läkare
samt kunnig vetenskapsman. G:s minne skall
ha varit så utmärkt, att han aldrig glömde, hvad
han en gång läst. 1847 led. af Vet.-societ. i
Uppsala, 1860 af Vet.-akad., 1878 af Vet.- och
Vitt.-samhället i Göteborg och Fysiogr. sällskapet
i Lund.
Prof. G:s tryckta arbeten äro bl. a.
De tuberculosi pulmonum, akad. afh. 1839,
Några ord i den medicinska frågan etc. 1863, en
mängd uppsatser i Uppsala Läkareförenings förhandlingar
1865–1871, däribland hans ur praktiskt
hänseende så förtjänstfulla och intressanta Anteckningar
från min läkareverksamhet i bd. 3–7.
Gift 1839 med Gustafva Charlotta
Winblad von Walter.
Gleerup, från Danmark, härstammande släkt,
som invandrade till Sverige 1826 med
1. Gleerup, Christian Wilhem Kühl, bokhandlare
och förläggare. Född
d. 25 sept. 1800 i Aalborg på
Jylland. Föräldrar: krigsrådet
och stiftsrevisorn Niels Georg
Gleerup och Gjertrud Cathrine
Hansen.
Efter enskild handledning
i hemmet sattes sonen i
handel i sin födelsestad, hvarifrån
han 1821 kom som handelsbiträde till
Helsingör och därifrån 1823 i samma egenskap
till Köpenhamn. Här utbytte han dock varuhandeln
mot en plats i den »Gyldendalske boghandel».
År 1826, således tjugusex år gammal,
anlade G. i Lund den bokhandel, som efterhand,
med filialafdelning i Göteborg, utvecklade sig
till en af de största i Sverige. Genom väl beräknade
åtgärder att i utlandet sprida svensk
litteratur och skyndsamt införa utländska arbeten
i den svenska bokmarknaden, kan G:s verksamhet
sägas bilda en epok i vår bokhandels
och med detsamma i vår litteraturs historia. I
samma mån som hans bokhandelsaffär utvidgade
sig, ägnade han sig med framgång åt en omfattande
förläggarverksamhet. Det vanliga yttrandet
att förlagskatalogen är en förläggares
bästa lefnadsteckning, kan med rätta tillämpas
på G. då bland af denne förlagda arbeten märkas
vetenskapliga af K. A. Agardh, E. Fries,
P. Wieselgren, Ljunggren, Nyblæus, m. fl.,
vittra skrifter såsom Hagbergs öfversättning af
Shakspeare, Lovéns af Dante, Lindeblads dikter,
m. m.
Död i Lund d. 8 nov. 1871.
Gift med Anna Katarina Stäck.
2. Gleerup, Sten Edvard (Edde), upptäcktsresande.
Född d. 13 juni 1860
i Chicago; den föregåendes sonson.
Föräldrar: fotografen i Chicago,
sedan i Lund Georg Josef
Teodor Gleerup och Wendela
Sofia Hallström.
G. utnämndes
1879 till underlöjtnant vid
Södra skånska infanteriregementet
och 1896 till kapten. Han inträdde 1883
i Kongostatens tjänst och blef 1884 chef i
Kimpoko vid Stanley Pool. Sedan han där anlagt
en ny station, blefvo han och löjtnant A.
Wester i nov. s. å. beordrade att förestå den
yttersta, både viktigaste och farligaste stationen,
Stanley Falls. Arabhöfdingen Tippu Tip
ville emellertid ostördt härska i dessa trakter
och fordrade stationens utrymmande. Wester
lyckades dock slutligen komma på god fot med
Tippu Tip, och stationen utvecklades allt mer
under svenskarnas ledning. Efter den stränga
tjänstetidens slut mottog G. arabhöfdingens anbud
att under hans beskydd taga hemvägen öster
ut till Sansibar, och sålunda blef G. den åttonde
europé och den dittills ende svensk, som korsat
Afrika. G. lämnde stationen i slutet af 1885
och framkom till Sansibar i slutet af juni 1886.
Jämte P. Möller och Georg Pagels utgaf G.
1887–88 Tre år i Kongo.
Gift 1888 med
Augusta Juliana (Julie) Malm.
Gnosspelius, Vilhelm Teodor, musiker, tonsättare.
Född i Stockholm d.
28 dec. 1809. Föräldrar: grosshandl.
Jonatan Gnosspelius och
Maria Kjellstedt.
Af naturen
utrustad med omisskännliga anlag
som musiker och uppammad i
ett ovanligt musikaliskt föräldrahem,
bestämdes han af fadern
för – bryggeriyrket. Som emellertid detta ej
alls öfverensstämde med hans själsriktning,
lämnade han ölfabrikationen och ägnade sig
ensamt åt tonkonsten. Efter att hafva aflagt
musikdirektörsexamen 1841, anställdes han två
år därefter som sånglärare vid Linköpings
skola samt blef 1854 director musices vid
Linköpings gymnasium och organist vid därvarande
domkyrka.
1858 utnämndes han till
musikdirektör och kapellmästare vid Lunds universitet
samt till organist vid domkyrkan därstädes.
Såsom ledare af flera större konserter, gifna af
Norrköpings och Linköpings förenade musiksällskaper,
har han förvärfvat sig ett aktadt namn som
solid musiker, på samma gång han gjort sig känd
för en af Sveriges yppersta kvartettspelare.
Såsom tonsättare har han lämnat sonat för piano
och violin, kantater, Davids 98 psalm m. m.
Ledamot af Musikaliska akad.
Död i Lund d. 13 aug. 1887.
Gift med Amalia Mankell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
