Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik I - Fredrik Adolf - Fredrika Dorotea Vilhelmina - Fredrikson, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skicklighet, att han fällde fågeln i dess snabbaste
flykt och nedlade björnen med jaktspjutet. En
annan passion var hans böjelse för könet och
därmed förbundna kärleksäfventyr. Allmänt bekant
är hans förhållande till fröken Hedvig
Taube ehuru denna förbindelse ingalunda var
den enda.
Fredrik I ägde af naturen en stark
hälsa, ytterligare härdad genom fälttåg, jakter
och rörelser i fria luften. Men i februari 1748
träffades han af ett slaganfall, som sedan upprepades
och borttog alla hans själs- och kroppskrafter.
Han lefde likväl ännu i tre år och afled
vid sjuttiofem års ålder d. 25 mars 1751.
Fredrik Adolf, prins, hertig af Östergötland.
Född på Drottningholm den 18
juli 1750; yngste son af Adolf
Fredrik och drottning Lovisa
Ulrika.
Redan i vaggan inskrefs
prins Fredrik i svenska
armén och utnämndes, tolf år
gammal, till öfverste för ett efter
honom uppkalladt regemente.
Han blef sedermera general och fältmarskalk,
men har ej, ehuru han bevistade kriget i Finland,
inristat sitt namn i vår krigshistoria. Efter Gustaf
III:s död intog Fredrik Adolf ett par gånger
ordförandeplatsen i regeringen, men endast för
kortare tider, under hertigen-regentens frånvaro
på resor med konungen inom landet. De senare
åren af sin lefnad bodde han mest på Tullgarn,
som ständerna inköpt af grefve M. J. De la
Gardies arfvingar och lämnat honom till underhåll.
Under en resa, som han företog 1801
för vårdandet af sin svaga hälsa, uppehöll han
sig någon tid i Leipzig och friade därifrån genom
bref till Anna Charlotta, hertiginna af Kurland,
men erhöll ett i artiga ordalag affattadt afslag,
hvarpå han begaf sig till Montpellier, där han
dog d. 12 december 1803.
Fredrik Adolf var
en godmodig och svag karaktär, som helst skötte
sina nöjen, och, lika mycket af personlig obenägenhet
som af omständigheterna, hindrades från
inblandning i sin tids politiska händelser. Vän
af skön konst, idkade han med förkärlek musik
och har äfven lämnat minnen efter sig såsom
dilettant i målning.
Fredrika Dorotea Vilhelmina, Gustaf IV Adolfs
drottning. Född d. 12 mars
1781; dotter till Carl Ludvig,
arfprins af Baden, och Amalia
Fredrika af Hessen-Darmstadt.
Då Gustaf Adolfs tilltänkta
äktenskap med storfurstinnan
Alexandra mötte hinder i de
båda kontrahenternas olika religion,
begynte konungen se sig om efter en brud
af evangeliska läran och hans val föll på prinsessan
Fredrika af Baden, hvars äldre syster
Elisabet var förmäld med ryska storfursten
Alexander. Gustaf Adolf ville likväl först se
henne och anträdde en resa till Tyskland, där
han i Leipzig sammanträffade med henne och
där förlofningen firades 1797. Genast därefter
återvände han till Sverige, och prinsessan, som
några veckor senare inträffade i Stralsund, vigdes
där d. 6 okt. 1797 »par procuration», hvarvid generalen
grefve Taube företrädde konungen. Äktenskapet
bekräftades sedan genom formlig vigsel
i Stockholms slottskapell, i det att konungen
firade sitt biläger d. 31 i samma månad.
Drottningens mildhet och behag och den unge
konungens allvarliga karaktär lofvade för detta
äktenskap den ljusaste framtid. Men snart började
rykten komma i omlopp, att furstinnan var
långt ifrån lycklig. Gustaf Adolf, som tycktes
för henne ha fattat en uppriktig kärlek, var
dock kall och noggrann om den etikett, han
ansåg oskiljaktig från en drottnings värdighet.
Den senare, ännu ett barn, öfverraskades ibland
af sin nogräknade man i barnsligt ras med sina
hofdamer, och de förklaringar, hvilka häraf voro
en följd, hade första grunden till en kallsinnighet,
som från konungens sida icke sällan utbröt
i grofheter. Dessa upprepades allt oftare under
hans senare bekymmerfulla regeringsår, och allt
oftare syntes i drottningens ögon spår efter
tårar, ehuru hon sökte i andras närvaro dölja
sina sorger. Efter tronskiftet 1809 följde hon
den afsatte konungen till Tyskland. Här blef
hon tre år därefter skild från sin gemål
och ingick sedan i Schweiz morganatiskt äktenskap
med sin äldste sons lärare, fransmannen
Pollier. I detta äktenskap framlefde
hon några lyckliga år och dog i Villamont d.
25 sept. 1826.
Fredrikson, Gustaf, skådespelare. Född i
Stockholm d. 31 juli 1832. Föräldrar:
handlanden Gustaf Fredriksson
och Maria Charlotta
Hagström.
Redan under sin
studenttid i Uppsala 1851–60
uppenbarade F. vid de teatraliska
föreställningar, hvilka emellanåt
gåfvos på Stockholms nations
teater, en rik begåfning och afgjord kallelse för
skådespelarens värf. F. tog emellertid 1860 kameralexamen
och ingick som e. o. i kammarkollegium
och statskontoret. I nov. 1862 debuterade
F. på K. teatern såsom Duplessis i »Min
tants planer», och visade så väl här som något
senare vid framställningen af en ung zuav i den
täcka komedien »Våra bundsförvandter», omisskänneliga
prof på sin förmåga att skapa en själfständig
roll. F. var sedermera 1863–87 – med undantag
af spelåret 1877–78 – anställd vid Dramatiska
teatern, hvilkens intendent han blef 1879.
1887–88 spelade han hos L. Lundgren i Göteborg.
När Dramatiska teatern 1888 öfvertogs af sin
dåvarande personal som associationssällskap, inträdde
F. som verkställande direktör och utsågs
1891 till ensam direktör för teatern. Emellertid
lämnade F. direktörskapet och Dramatiska teatern
med spelåret 1897 års utgång, hvarpå han
gasterade i landsorten. Han tog därpå 1899
anställning hos direktör Ranft, men återvände
1902 som gäst till Dramatiska teatern och blef
s. å. på hösten nyengagerad.
Bland de
många roller F. utfört märkas : Anatole i »Familjen
Benoiton», Lambert i »Ombyten», titelrollen
i »Hertig Job», grefve Rysoor i »Allt
för fosterlandet», Gaston i »Klädeshandlaren och
hans måg», Benedict i »Mycket väsen för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
