Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forsius, Sigrid Aron - Forskål, Per - Forssell - 1. Forssell, Olof Hansson - 2. Forssell, Hans Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ådrog honom hans mesta missöden, hvilka dock
icke lära varit af den upprörande beskaffenhet,
som man af åtskilliga Messenii yttranden länge
antagit.
F:s största betydelse ligger däri,
att han var en af de första vetenskapsmän
i Sverige, som själfständigt beräknade almanackor
för någon inhemsk orts horisont. Före 1607,
då hans första almanack trycktes, hade man i
Sverige vanligen endast öfversättningar af utländska
almanackor utan förändringar, så att de
voro missledande.
Gift.
Forskål, Per, naturforskare. Född d. 11 jan.
1732 ell. 1736 i Helsingfors.
Föräldrar: kyrkoherden Johan
Forskål och Margareta Kålbeckia.
När F. blef student,hade
naturvetenskapens studium vid
Uppsala universitet under Linnés
snille uppnått höjden af blomstring.
F. blef också snart en af
mästarens utmärktare lärjungar, men studerade
samtidigt filosofi och teologi, för att ingå i det
prästerliga ståndet. Efter någon tids vistelse i
Uppsala begaf han sig till Göttingen, för att under
den berömde Michaëlis studera de österländska
språken och promoverades därstädes till filosofie
magister 1756.
Hemkommen till Uppsala, antogs
han till ekonomie docent. Då han för att
förvärfva rättighet att föreläsa i filosofi till filosofiska
fakulteten inlämnade ett specimen: De
libertate civili, vägrade fakulteten sitt imprimatur.
F. beslöt då att vädja till svenska allmänheten
genom att utge skriften i svensk öfversättning,
under titeln: Tankar om borgerliga
friheten 1759, i hvilken han i direkt strid mot
då rådande system med skärpa förfäktade vikten
af tryck- och näringsfrihet. Sådant tal föll
vederbörande ingalunda på läppen. F. instämdes
för kanslikollegium, och rågade missnöjet
genom sitt oförskräckta försvar. Slutet blef, att
skriften förbjöds vid 1,000 daler silfvermynts
vite och F. erhöll en allvarlig föreställning.
Han antog nu med fägnad det anbud, som gjordes honom
från Danmark, att åtfölja den vetenskapliga expedition,
som skulle afgå till orienten, för att genomforska
dess länder och samla material för en kritisk
öfversättning af bibeln. Under resan, som 1761
anträddes med danska örlogsskeppet Grönland,
besöktes några af de grekiska öarna, Konstantinopel,
Alexandria, Kairo, Tais m. fl. orter i
Egypten och Arabien. Under expeditionen slöt
sig F. i synnerhet till Niebuhr, en dansk fortifikationsofficer,
sedermera ryktbar genom sin beskrifning
öfver resan, och som samlat och utgifvit
F:s efterlämnade anteckningar. Klimatet, det
ansträngande arbetet, kanske också de vidrigheter,
som ofta mötte de resande genom infödingarnas
afvoghet, verkade ofördelaktigt på F:s hälsa,
så att han insjuknade och dog i staden Jerim i
Arabien den 11 juli 1763.
F:s herbarium,
som Niebuhr förde till Danmark, bestämdes af
Wahl. Hans efterlämnade anteckningar ordnades
af Niebuhr själf och trycktes under de olika
titlarna Descriptiones Animalium etc. quæ in
itinere oriental. observavit Petrus F. 1775,
Flora Ægyptiaco-arabica Petri F. 1775 samt
Icones rerum naturalium etc. 1776.
Forssell, svensk släkt från Helsingland. Äldsta
kända stamfadern Olof Jonsson, bondson
från Järfsö socken, utgick i kriget 1712 under
Magnus Stenbocks befäl som soldat vid Arbrå
kompani af Helsinge regemente, hvarvid han
erhöll namnet Forssell, men kom aldrig åter.
Af det äktenskap, han kort före uppbrottet ingick,
föddes 1712 Hans Forssell, hvilken afled
1773 som komminister i Delsbo och från hvilken
här nedan upptagna personer härstamma.
1. Forssell, Olof Hansson, matematiker,
präst. Född i Järfsö socken af
Helsingland d. 22 sept. 1762.
Föräldrar: dåvarande adjunkten,
sedermera komministern i Delsbo
Hans Olofsson Forssell och
Maria Pehrman.
Vid elfva
års ålder förlorade F. sin far.
Den pröfningens skola, som den
obemedlade ynglingen nu måste genomvandra,
utvecklade säkert, om ock hårdhändt, den kraft
och fasta beslutsamhet, som sedan utgjorde ett
framstående drag i hans karaktär. Student i
Uppsala 1777, måste han i elfva år dela sin tid
mellan egna studier och andras undervisning,
innan han kunde vinna den akademiska lagern
1788. Två år senare kallades han till docent i
astronomi vid universitetet och blef på samma
gång en verksam medlem i de konventer, som
vid denna tid höllos af de studerande och inom
hvilka uttalade sig ett så varmt frihetsnit, att
de väckte regeringens uppmärksamhet och snart
förbjödos. Det oaktadt hade F., vid ett företräde
hos hertigen-regenten, för sin egen person
lyckats så vinna dennes ynnest, att han, som ett
år förut blifvit informationsadjunkt vid artilleriet,
1794 utnämndes till adjunkt i matematik vid
den nyinstiftade krigsakademien på Karlberg och
1796 befordrades till mat. lektor därstädes.
Här uppgjorde han 1796 med dåvarande instruktionsofficeren,
sedermera generallöjtnanten af
Tibell planen till det s. k. Krigsmannasällskapet,
som sedermera, allt mera utvidgadt, erhöll k.
stadfästelse och namn af k. Krigsvetenskapsakademien.
Prästvigd 1805, undfick han två år
därefter titel af professor och befordrades 1808
till kyrkoherde i Hudiksvalls och Idenors regala
pastorat. Fullmäktig för ärkestiftet vid alla
riksdagar 1812–23, utnämndes han vid kröningen
1818 till teol. doktor och erhöll 1824 transport
som kyrkoherde i Öster-Våla, i Uppland.
Död d. 9 nov. 1838. Krigsskolan på Karlberg
räknar E. bland sina yppersta lärare. Hans
framställningssätt, redigt och klart, var alltid
lämpadt efter ungdomens uppfattningsgåfva, och
hans läroböcker i algebra och aritmetik användes
i öfver ett halft århundrade vid alla läroverk
i Sverige och Finland.
Gift 1: 1801 med
Magdalena Norberg och 2: 1830
med Anna Lovisa Noræus.
2. Forssell, Hans Ludvig, historisk
och statsekonomisk författare,
statsråd. Född i Gefle d.
14 jan. 1843; den föreg. sonson.
Föräldrar: dåv. lektorn därst.,
sedermera kyrkoherden i Stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
