- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:328

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Faxe, Vilhelm - 2. Faxe, Arvid Gustaf - Fecht (Fechtenius), Petrus Michaelis - Fehman, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biskopen Münters biographi öfver Eskil, nordens
förste primas</i> 1826, Om Sodalitium Lundense,
inträdestal i K. Vetenskaps-, Historie- och
Antiqvitets-akademien
1832. Hans arbeten
utgöras för öfrigt af en mängd tal och predikningar.

Gift 1: 1795 med Agneta Sofia Lindman
och 2: 1806 med Helena Johanna Billberg.

Hans son i första giftet, Jakob F., född i
Lund d. 21 juli 1796 och död därstädes d. 27
maj 1827 såsom docent i grekiska språket och
amanuens vid universitetsblioteket, ansågs som
en lofvande vetenskaps- och bibliotekstjänsteman.


2. Faxe, Arvid Gustaf, statsråd. Född i
Karlskrona d. 18 aug. 1799;
den föreg. kusins son. Föräldrar:
öfverfältläkaren vid örlogsflottan
Carl Arvid Faxe och Sophia
Elisabet Lindahl
.

Efter enskild undervisning inskrifven till
student vid universitetet i Lund
1813, aflade F. juridisk examen
därstädes 1817 och antogs samma år till auskultant
i Göta hofrätt. Sedan han, dels som biträde,
dels som tillförordnad domare, handlagt tingsgöromål
1817–25 och under samma tid 1824
fått sig tillagd häradshöfdingetitel, med tur och
befordringsrätt, tjänstgjorde han 1826–28 dels
i åtskilliga ämbetsverk i Stockholm, dels som
tillförordnad lagman i Närikes och Värmlands
lagsaga, förordnades 1828 till adjungerad hofrättsledamot
och utnämndes 1830 till assessor i hofrätten
öfver Skåne och Bleking.

1834 tillförordnad
och 1836 ordinarie revisionssekreterare
utnämndes han 1840 till justitiekansler och blef
d. 28 dec. 1844 konsultativt statsråd. På denna
förtroendepost kvarstannade han till d. 10 april
1848, då han på egen begäran entledigades och
åter inträdde i utöfningen af justitiekanslersämbetet.
Han utnämndes emellertid redan samma
år till landshöfding i Bleking, hvarifrån han 1856
förflyttades såsom landshöfding till Jönköping,
1870 lämnade han statstjänsten. - Såsom riksdagsman
i Första kammaren bevistade F. riksdagarna
1867-73 och var under de fyra första vice ordförande
i lagutskottet samt under de tre senare
ledamot af konstitutionsutskottet. Gemensamt
med J. H. Backman har han utgifvit: Sammanfattning
af nu gällande allmänna stadgar angående
skiftesverket i riket
1837, och Lagkommissionens
förslag till Sveriges lag af år
1734
, 1841. Död i Jönköping d. 23 april 1882.

Gift 1841 med Maria Ulrika Hilda Klementina
Möllerhjelm
.


Fecht (Fechtenius), Petrus Michaelis, liturgiens
författare. Hans födelseår och härkomst äro obekanta.

Inskrifven som student vid högskolan i
Wittenberg 1558, blef han magister därstädes 1561,
men uppehöll sig ännu vid samma universitet tre
år därefter. År 1571 befinnes han vara anställd
i Johan III:s kansli, blef kort därefter konungens
sekreterare och hade 1573 uppsikt öfver boktryckerierna
i riket. Han var äfven prästvigd
och skall någon tid hafva tjänstgjort vid skolverket.
Af sina motståndare omtalas han såsom
en man med mycken lärdom, men äfven såsom
slug och »illfundig». Hos Johan III stod han i
synnerlig ynnest och användes af honom för att
under hand vinna prästerskapet för den nya
kyrkoordningen. Jämte kungen utarbetade han
tillägget till 1571 års kyrkordning, den s. k. ordinatian,
som till stor del genom hans inflytande
antogs på ett möte i Stockholm 1575.

1576 utkom liturgien eller röda boken, som den af
prästerna kallades, sammanskrifven af Fecht under
konungens tillsyn. Af historien känner man
hvilken oro och buller den nya mässordningen
åstadkom i församlingen, och huru hertig Carl
och prästerskapet i hans furstendöme genast satte
sig däremot, ehuru dess första spridning icke
var åtföljd af något särskildt påbud om dess
begagnande. Om hösten samma år afgick F.
tillika med Pontus De la Gardie såsom konungens
sändebud till Rom. Det uppgifna och synliga
ändamålet med beskickningen var att utverka
påfven Gregorius XIII:s bistånd till afslutande
af ett förbund mellan Johan och kejsaren och
att från Spanien utfå drottning Katarinas mödernearf,
men det hemliga och egentliga, att med
påfven underhandla om en kyrklig förening på
de grunder Johan uppställt. På bortresan förliste
fartyget, som förde de båda herrarna, vid
Bornholm. De la Gardie blef räddad, men F.
kastade sig i sjön för att simmande uppnå stranden.
Det lyckades dock icke, utan han omkom i vågorna,
hvarefter hans lik upptogs af kustboarna
och jordades vid Bornholm.


Fehman, Thomas, jurist, Görtz’ åklagare.
Född i Göteborg d. 1 nov. 1665.
Föräldrar: lagmannen öfver Bohuslän
Nils Thomasson Fehman
och Elsa Lemke.

Efter slutade juridiska studier i Uppsala
ingick F. 1691 såsom notarie vid
Norrmalms kämnersrätt i Stockholm
och utnämndes, efter att
ha beklädt åtskilliga underordnade tjänstebefattningar,
1706 till advokatfiskal i Svea hofrätt.

1711 utsedd till sekreterare och två år därefter
till assessor i samma hofrätt, befordrades han
1716 till lagman i Värmland och utnämndes oktober
1719 till lagman i Södermanland och ordningsman
vid K. maj:ts och rikets ständers kommission,
hvarifrån han redan följande år tog afsked. År
1723 utnämnd till justitiekansler, upphöjdes han
»till belöning för sina trogna och nitiska tjänster»
af Fredrik I 1728 till friherre. Med all sin lagkunskap
har F. förvärfvat sig en något tvetydig
ära, såsom ett villigt redskap till svagares förtryck
af de maktägande, när försiktigheten bjöd
att låta detta förtryck ikläda sig rättsliga former.
Det första maktpåliggande brottmål, i hvilket F.
veterligen uppträdde som allmän åklagare, var
1706 i den bekanta högmålsprocessen mot generallöjtnanten
A. O. Paykull. Ännu mer bekant
är hans uppträdande som aktor i rättegången mot
Görtz. Vid det första af dessa förhör, då det
tilläts den anklagade att muntligen besvara de
mot honom gjorda anklagelserna, anförde F.
såsom en ny sådan, att Görtz skulle för konungen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free