Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eggers, Jakob von - Eggertz - 1. Eggertz, Hans Peter - 2. Eggertz, Viktor - Ehnemark, Carl Magnus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När E. var fyra år gammal blef han med sin mor
af ryssarna bortförd i fångenskap till Archangel,
där han erhöll sin första undervisning i en af doktor
Francke inrättad barnskola. Fem år senare förflyttades
hans mor till Ustjug Veliki, en provinsstad
i archangelska guvernementet, där hon ingick
äktenskap med en svensk officer baron Knut
Sparre.
1714 måste familjen utbyta denna
vistelseort mot staden Totma, där några fångna
svenska officerare roade sig med att undervisa
den unge E. i matematik, fortifikation, teckning
samt latinska, franska och italienska språken.
Hans skicklighet i ryskan gjorde, att han antogs
till renskrifvare i ryska kansliet i Vologda. Efter
freden följde han 1722 sina föräldrar till Stockholm
och anställdes 1723 som volontär vid
fortifikationskåren. Men då han fann, att han
i Sverige hvarken kunde vinna någon snar befordran
eller den utbildning, hans lifliga kunskapsbegär
eftersträfvade, gick han 1725 i fransk
tjänst, från hvilken han med ökade insikter efter
några år återkom och anställdes som konduktör
vid svenska fortifikationen 1730. Fyra år därefter
trädde han i tjänst hos konung Stanislaus
i Polen, som befordrade honom till kapten vid
ett regemente af lifdragonerna. Här biträdde
han verksamt med att försätta Danzigs fästningsverk
i försvarstillstånd och deltog i flera utfall
och träffningar. Efter krigets slut af konung
Fredrik i Sverige anställd som artillerikapten i
Kassel, företog han under några år vidsträckta
resor i södra Europa och utnämndes vid sin återkomst
1740 till major i sachsisk tjänst. Återkallad
till Sverige under det kort därefter inträffade
fredsbrottet med Ryssland, tjänstgjorde
han någon tid i Finland såsom generalkvartermästarelöjtnant,
men begaf sig genast efter krigets
slut tillbaka till Sachsen, där han 1744
deltog i fälttågen i Brabant och Böhmen. S. å.
blef han chef för sachsiska fortifikationsfältstaten,
tjänstgjorde 1745 vid österrikiska armén i Böhmen
och 1747 vid franska armén, då han deltog i
eröfringen af Bergen op Zoom. Befordrad för
sina förtjänster 1749 till öfverste och chef för
fortifikationsfältbrigaden i Sachsen, återvände
han 1751 till Sverige, där han erhöll samma
plats vid svenska fältbrigaden och undfick adligt
diplom, då han kallade sig von Eggers.
1755 befordrad till öfverste vid fortifikationen
i Stralsund, ingick han vid sjuåriga
krigets utbrott för tredje gången i sachsisk
tjänst och valdes 1758 af rådet i Danzig till kommendant
i staden. Då han omsider lämnade sina
befattningar i Sachsen, undfick han fullmakt som
generalmajor, hvarefter han upphöjdes till friherre
af Gustaf III 1772. Död ogift i Danzig
d. 12 jan. 1773.
E. var en man af djup och
mångsidig bildning, lika mycket vetenskapsman
som krigare. Han har utgifvit åtskilliga arbeten
på franska, tyska och svenska språken, hvaribland
en öfversättning, Dödsens Tempel, från franskan
1747, Dictionnaire militaire par m:r A. D. L. C.
Aubert de la Chenaye (nouvelle édition etc. 1751),
Journal du siége de Berg-op-Zoom, en 1747 1750,
Krieges-, Ingenieur-, Artillerie-, See-und-Ritter-Lexikon
1757.
Eggertz, gammal svensk bergsmanssläkt, känd
sedan slutet af 1500-talet.
1. Eggertz, Hans Peter, vetenskapsman, bergsman.
Föräldrar: bergsbruksidkaren och bergsrådmannen
Daniel Eggertz och Brita Kristina Hellsén.
Född på Gammelberget nära Falun den 26 maj
1781. E. blef student i Uppsala 1798, aflade hofrättsexamen
1801 och bergsexamen 1806 samt
öfvertog 1809 jämte annan person apoteket i Falun.
1812 blef E. t. f. geschworner vid Falu grufva och
var 1816–45 geschworner för Västmanland och
Dalarna, hvarjämte han under denna tid äfven
förrättade uppdrag vid Torsåkers, Persbergs, Tabergs,
Utö och Dalkarlsbergs malmfält. 1809
blef E., som 1816–62 innehade en kopparhytta
i Falun, medlem af styrelsen för Falu bergslags
enskilda verk (»Avestadirektionen»). E., som
1819 invaldes i Vet.-Akad. och 1829 erhöll järnkontorets
stora medalj i guld, har skrifvit åtskilligt
i »Afhandlingar i fysik, kemi och mineralogi»
samt i »Järnkontorets annaler». Död i
Falun d. 13 juni 1867.
Gift 1817 med Kristina Charlotta Uttermarck.
2. Eggertz, Viktor, vetenskapsman; den föregåendes
brorson. Föräldrar:
bergsbruksidkaren, sedermera
bergsrådmannen Daniel Eggertz
och Eva Elisabet Erlandsson.
Född på Morbygden nära Falun
d. 16 okt. 1817, blef E. student
i Uppsala 1836, tog hofrättsexamen
1839 och bergsexamen
1845 samt blef 1847 stipendiat i järnkontorets
masmästarestat och t. f. öfvermasmästare för
Västmanland och Dalarna. 1853 utnämndes han
till professor, föreståndare och förste lärare vid
bergsskolan i Falun, som 1869 på hans tillstyrkan
som fackskola förenades med Teknologiska institutet
i Stockholm, där E., som föreståndare för
bergsskolan och professor i metallurgi, fortsatte
att verka till 1883. E. blef 1868 ledamot af
nyss nämnda instituts styrelse, 1870 af Landtbruksakademien
och 1874 af Vetenskapsakademien.
Han gjorde många utländska studieresor,
och vann stort anseende för sina mycket
använda och prisbelönade metoder för kemisk
profning af järn och järnmalmer samt i dessa
förekommande främmande beståndsdelar jämte
af brännmateriel.
E. verkade kraftigt för Falu
kopparverks förbättring och arbetade i detta
syfte för det gamla bergsmanskapets upphörande,
1862. Han gaf också initiativet till 1856 års
organisation af järnkontorets yttre stater. E. har
utgifvit åtskilliga Tjänsteberättelser samt uppsatser
i »Järnkontorets annaler» och vidare Om
bergsskolan i Stockholm 1871, Åsigter rörande
Jernkontorets bergsstat 1865, Åsigter rörande
den svenska bergsundervisningen 1874, Om kemisk
profning af jern, jernmalmer och brännmaterialier
1870 m. m.
Död i Stockholm d. 16 aug. 1889.
Gift 1852 med Jakobina Fredrika Barchæus.
Ehnemark, Carl Magnus, sjöofficer, statsråd.
Född i Karlshamn d. 4 mars 1803, där fadern,
Adam Ehnemark, var handlande.
Efter slutad kurs vid Karlberg befordrad 1821 till underlöjtnant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
