- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:201

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Cronstedt, Carl - 5. Cronstedt, Carl Johan - 6. Cronstedt, Fredrik Adolf Ulrik - 7. Cronstedt, Axel Fredrik - 8. Cronstedt, Carl Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Carl XII:s mördare, men detta måste betraktas i
hög grad apokryfiskt. — Gift 1709 med
Elisabeth Arnell..

5. Cronstedt, Carl Johan, arkitekt; den
föredes brorson och son till C. 2.
Född i Stockholm d. 25 april 1709. C. blef, 20 år
gammal, lärjunge hos Polhem på Stjernsund och
utnämndes 1733 till hofintendent. Han företog 1735
en tre års resa till Tyskland, Frankrike och Italien.
Hemkommen, studerade han under Hårleman
byggnadskonst och blef 1743 dennes efterträdare
som öfverintendent. Han beklädde denna post
till 1767 och utförde bl. a. flyglarna till Drottningsholms
slott efter Hårlemans ritning, men med förändringar,
återställandet af Maria kyrka i Stockholm efter
eldsvådan 1759, Amiralitetskyrkan i Karlskrona,
tyghuset vid artillerigården i Stockholm,
Drottningholms teater 1764-65 m. m. 1767
blef C. president i kammarkollegium.
1739 ledamot af Vetenskapsakadmien. Död i
Stockholm d. 9 nov. 1779. C. var stor
boksamlare. Från trycket utgaf han bl. a. Beskrifning
på en ny inrättning af kakelugnar till veds
besparande
1761. — Gift 1744 med grefvinnan
Eva Margareta Lagerberg.

6. Cronstedt, Fredrik Adolf Ulrik,
landshöfding, konstnär; den föregåendes son. Född i
Stockholm d. 1 dec. 1744. C. blef hofintendent 1765
och företog 1770—73 en längre utrikes resa. I
Rom blef han vän med Sergel, studerade konst och
inköpte en präktig samling gamla taflor. C. beklädde
1781—1812 landshöfdingsposten i Gefle. Död i
Stockholm d. 19 april 1829. Ledamot af Målare- och
bildhuggareakademien samt Musikakademien.
C. utförde rätt goda etsningar och porträttmedaljonger.
— Gift 1777 med friherrinnan Juliana Duvall,
som i Gefle stiftade ordenssällskapet »Idka dygden».

7. Cronstedt, Axel Fredrik, mineralog. Född på Ströpsta
i Stockholms län den 23 dec. 1722; son till C. 3.
– Enligt faderns önskan studerade han i Uppsala
hufvudsakligen matematik, för att framdeles
ingå i krigarståndet, men Vallerii föreläsningar i
mineralogi, till hvilka han en gång kommit att
blifva åhörare och som hansedan aldrig försummade, gåfvo
hans studier en ny riktning. Väl underbyggd ingick han
1742 som auskultant i bergskollegium, där hani då varande
direktören, sedermera landshöfdingen Dan. Tilas
erhöll en lika upplyst som uppmuntrande beskyddare.
Under de följande åren företog han dels ensam, dels med
någon af den tidens utmärktare vetenskapsmän, såsom
Reuterholm, Tilas och von Swab, vetenskapliga resor till
rikets bergslager och ingaf så väl till bergskollegium
som vetenskapsakademien berättelser och afhandlingar om sina
rön och iakttagelser. – Icke dess mindre gick
hans befordran trögt och först sedan han i elfva
år varit geschworner, en syssla som han var
den förste som beklädde, utnämndes han 1758 till
bergmästare i Öster- och Västerbergslagen.
Samma år utgaf han anonymt Försök till Mineralogie
eller Mineralrikets upställning
hvilket väckte stort
uppseende långt utom Sveriges gränser och öfversattes
på tyska, danska, franska och engelska. Redan flera
år förur hade C. inom den lärda världen förvärfvat sig
ett namn genom upptäckten af ett nytt mineral,
nickelmetallen, som han 1751 fanni Los
koboltgrufva i Helsingland, och hvilken upptäckt
föranledde hans inkalande i Vetenskapsakademien 1753.
— C., hvilken bortkallades oförmodadt d. 19 aug. 1765,
kan sägas vara en grundläggare af mineralogien och
bergartläran, på hvilka områden hans verksamhet var
epokgörande. Han uppdrog en riktig gräns mellan
stenrikets och djurrikets alster och lade äfven
grunden till geognosien genom att nehörigen skilja
mellan stenarter och bergarter. — Gift 1760 med
Gertrud Charlotta Söderhjelm.

8. Cronstedt, Carl Olof, amiral, kommendant på Sveaborg.
Född d. 3 okt. 1756 på Botby nära Helsingfors:
den föregåendes brorson. Föräldrar: majoren
Johan Gabriel Cronstedt och Hedvig Juliana Jägerhorn.
— Denne man, hvars namn fått en så olycklig
ryktbarhet i Sveriges historia, började sin bana
som volontär vid prins Fredrik Adolfs regemente 1765
och hade vid arméns flotta, där han blef fänrik 1773, avancerat
till öfverstelöjtnant 1788. Två år senare utnämndes
han efter slaget i Svensksund till generaladjutant
hos konungen och öfverste i armén samt statssekreterare
för sjöärendena. Dessa befordringar följdes af hans
utnämning till chef för Sveaborgs eskader d. 9 dec. 1790,
kontreamiral 1793, vice amiral af Blå flaggan 1801 och
slutligen s. å. till kommendant på Sveaborg.
Det är denna fästnings kapitulation, som utgör
hufvudhändelsen i C:s lefnad och på samma gång
den outplånliga skuggan på en förut fläckfri
krigarära. — Då Sveaborg i mars månad 1808
angreps af ryssarna, ägde fästningen öfver 6,000 mans
besättning, 2,500 kanoner samt ofantliga förråd
af alla slag och var så väl af dessa skäl som
genom sitt förträffliga läge att anse som ointaglig.
Ryssarnas belägringsstyrka öfversteg föga de
belägrades i antal och det fordrades alldeles
särskilda förhållanden för att fästningen skulle komma
i fiendens händer. Att detta icke skedde genom
mutor, åtminstone hvad C. själf angår, är
åtminstone möjligt. Däremot förefinnes talande
bevis om kommendantens vankelmod och rådlöshet,
andras öfvertalande, politiskt missnöje och kanske
ännu flera bevekelsegrunder. Allt detta
var väl bekant för ryska befälhafvaren Kamensky
och hans ännu listigare rådgifvare Suchtelen,
hvilka förstodo att draga fördel af den svenska
kommendantens klenmodighet och de förrädiska
tänkesätt, som härskade inom fätsingen. Från
d. 17 mars, då de första skotten växlades och
tills kapitulationen mindre en månad därefter,
hade endast fem man af besättningen stupat och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free