Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Celsius, Anders - 5. Celsius, Olof, d.y. - Centerwall, Julius Ebbe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
5. Celsius, Olof, d. y., häfdatecknare, riksdagsman.
Född i Uppsala d. 15
dec. 1716; den föregåendes kusin;
son af C. 3.
Promoverad fil. magister 1740, anställdes han
1742 vid Uppsala universitet såsom
docent i lärdomshistoria och
två år därefter såsom v. bibliotekarie.
1747 utnämndes han
till professor i historia, men lämnade snart denna
befattning för att ingå i kyrkans tjänst. Prästvigd
1751 och teol. doktor 1752, befordrades
han året därpå till kyrkoherde i Kungsholms
och 1760 till kyrkoherde i S:t Jakobs och
Johannes’ församlingar i Stockholm. Förflyttad
1774 till pastor i Storkyrkan, utnämndes han tre
år därefter till biskop och prokanslär i Lund,
hvilket ämbete han innehade till sin död d. 15
febr. 1794. Af naturen utrustad med stora gåfvor
som skriftställare, har C. försökt sig på flera
olika områden af författarskap. Som universitetslärare
utgaf han fyrtio latinska dissertationer
och var den som öppnade raden af Sveriges
kritiska journaler på svenska med Tidningar om
the lärdes arbeten, hvari vetenskapliga nyheter
och redogörelser för nya böcker meddelades.
Denna månadsskrift, som på grund af bristande
medel utkom blott under 1742, tillhörde Vetenskapssocieteten
i Uppsala, hvilkens »adjunctus»
C. var. 1784 blef han ledamot och 1792 hedersledamot
af societeten. Som vitter författare har
han lämnat alster på både det episka och dramatiska
området, såsom Ingeborg, Tragoedia i
fem Acter 1739 samt Gustaf Wasa, Hjelte-Dikt
uti sju sånger 1774, hvarjämte han verkställt
åtskilliga öfversättningar från Virgilius och Homerus.
Han var psalmdiktare och i det psalmboksförslag,
som egentligen utgick genom hans
förtjänst, finnes af honom tio nya psalmer. En
af sin tids mest firade talare, kan han sägas ha
varit den förste, som skänkte modersmålet dess
fulla rätt i den akademiska katedern. Men främst
står han som historisk samlare och författare.
Hans Konung Gustaf I:s Historia 2 d., 1746–53
och Konung Erik XIV:s Historia 1774 gjorde
mer än tillförne svensk historia till svenska
folkets egendom. Det arbete, som i synnerhet
visar C. som en historisk kritiker af första
rangen, är hans Svea Rikes Kyrko-Historia,
ett snillrikt verk, frukten af mångåriga grundliga
forskningar, men af hvilken blott första
delen utkom 1767. Dessa vetenskapliga och
litterära förtjänster vunno ock samtidens erkännande.
Vid Svenska akademiens stiftelse 1786
inkallades C. till en af dess första ledamöter.
Äfven som politisk personlighet spelade C. en
ej obetydlig roll. Vid 1755–56 och 1760–62
års riksdag synes han jämte J. Serenius varit
Mössornas ledare i prästeståndet, som insatte honom
som fullmäktig i banken. Den skarpa räfst
som vid Mössornas seger anställdes med banken,
hvarvid C. ej heller skonades utan aflägsnades
från sitt fullmäktigeskap, bragte honom dock
snart på kant med sina forna partivänner, och
vid 1769–70 års riksdag återfinnes han som en
ganska hänsynslös stridsman i Hattarnes läger.
Vid 1771–72 års riksdag ansågs ock underkännandet
af hans riksdagsmannafullmakt som en
triumf för Mössorna. Han deltog äfven i riksdagarna
under Gustaf III:s regering, och intog
i hufvudsak en själfständig hållning gentemot
konungen, hvilken dock vid flera tillfällen genom
personlig påtryckning lyckades förmå honom
arbeta för sina syften.
Gift 1: 1744 med
Katarina Charlotta Chyronia och 2: 1766 med
Andréetta Katarina von Stjernman. Han erhöll
adliga privilegier 1756. Barnen antogo
namnet von Celse.
Centerwall, Julius Ebbe, filolog, skriftställare.
Född d. 22 aug. 1844 vid Ramlösa
nära Helsingborg. Föräldrar:
häradshöfdingen Frans Jonas
Gustaf Centerwall och Amelie
Juhlin-Dannfelt.
C. blef student i Uppsala 1862, fil. d:r
1869 och erhöll 1870 en adjunktur
vid Gefle högre allm. läroverk.
Han tog efter två år afsked härifrån och
vikarierade 1873–74 som adjunkt vid Uppsala
högre allm. läroverk, då han tillika var Uppsala
studentkårs ordförande. 1874 utnämndes han
till rektor vid lägre allm. läroverket i Söderhamn,
blef 1875 äfven rektor för en högre flickskola
därstädes och 1877 föreståndare för Söderhamns
arbetarinstitut, hvilka båda senare bildningsinstitutioner
bildats af honom. C. har företagit
flere utländska studieresor, bl. a. med statsunderstöd
till Italien, Grekland och Levanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
