Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cederblom, Johan Erik - Cederborgh, Fredrik - Cedercrantz, Johan - Cedercreutz, Herman (Tersmeden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af motorer och arbetsmaskiner för kvarnar, sågar,
masugnar, bessemer- och valsverk. 1865
förordnades han till vikarierande föreståndare
för tekniska elementarskolan i Malmö, blef ordinarie
innehafvare af samma plats 1867, lärare
i tillämpad mekanik vid teknologiska institutet
i Stockholm 1869 och 1877 professor vid nuvarande
tekniska högskolan i maskinlära. C.
lämnade denna befattning 1899, då han blef
medlem af högskolans styrelse. Ledamot af
Vetenskapsakademien 1884.
C., hvilken som
lärare utöfvat en framstående och af sina elever
skattad verksamhet, har äfven gjort sin insats
i det praktiska lifvet såsom konsulterande ingenjör
åt industriidkare och har bl. a. konstruerat
en värmeapparat för centraluppvärmning, hvilken
kommit till vidsträckt användning.
Bland hans af trycket utgifna arbeten märkas: Elementarlärobok
i mekaniken 1867, Grunddragen
af ångmaskinläran 1876, Om uppvärmning
och ventilation 1882, Ångmaskinlära med mekanisk
värmelära som grundläggning 1889–93,
m. m.
Gift 1864 med Augusta Johanna Maria Oterdahl.
Cedercrantz, Johan, ämbetsman. Född i
Strängnäs den 23 juli 1646. Föräldrar: teologie
lektorn Nicolaus Malmenius och Helena Wick.
C. började sin bana som tjänsteman vid livländska
guvernementet och användes som sekreterare
vid ett par beskickningar till Ryssland
och Polen.
1670 utnämnd till guvernementssekreterare
på Gotland, erhöll han tre år därefter
inseendet öfver drottning Kristinas underhållsländer,
med förordnande att på samma gång
vara vice lagman öfver Gotland och Öland.
År 1678 kallades han af drottningen till Rom
och emottog befattningen såsom hennes sekreterare.
I början vann han hennes stora bevågenhet.
Men då han ansåg för sin plikt att bekämpa
Kristinas planer och afsikter gent emot
fäderneslandets sannskyldiga gagn och intresse
förbyttes gunsten i ogunst och sekreteraren afskedades
i ganska onådiga ordalag. Under sin
frånvaro 1678 upphöjd i adligt stånd med namnet
Cedercrantz – han hade nämligen förut
burit sin faders namn – hade C. 1679 blifvit
drottningens ståthållare öfver Gotland och Öland;
efter hennes död, då hennes domäner tillföllo
kronan, afträdde C. 1689 från ståthållareskapet.
Men redan följande år förordnades han af Carl
XI till lagman öfver Gotland. Hos Carl stod
C. i högt förtroende och förtjänade det äfven
genom sin stora ämbetsmannaduglighet och sin
orubbliga trohet mot fäderneslandet. Död d. 21
dec. 1699.
Gift 1: 1680 med friherrinnan
Brita Katarina Leijonberg och 2: 1688 med
Maria Euphrosyne Cronström.
Cedercreutz, Herman (Tersmeden), riksråd.
Född d. 13 febr. 1684. Föräldrar:
bruksägaren Reinhold Tersmeden
och Kristina Börstelia,
omgift med landshöfdingen i
Västmanland Jonas Folkern, som
adlades och baroniserades med
namnet Cedercreutz, af hvilken
upphöjelse styfsönerna äfven
blefvo delaktige.
Inskrifven till auskultant i
Svea hofrätt användes C. någon tid som ambassadkavaljer
vid hofvet i Berlin och skickades
därifrån 1707 till konungen i Altranstädt, som
lät anställa honom som kammarjunkare hos
polska prinsen Sobieski, för att biträda honom
i hans korrespondens med svenska hofvet.
1709 skickades han af konung Stanislaus,
som då befann sig i Stralsund, till Carl i Bender,
för att meddela honom underrättelse om den
politiska ställningen i Europa och tillika upplysa
konungen om Stanislaus’ egen belägenhet.
Under denna beskickning, liksom under hela sin
vistelse i Turkiet, sväfvade han flera gånger i
den största lifsfara, men återkom dock lyckligt
till Sverige 1715. Han steg efter hand till statssekreterare
för utrikesärendena, president i kammarrevisionen,
riksråd 1742, serafimerriddare och
slutligen grefve. En historisk märkvärdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
