Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1. Bruzelius, Magnus
- 2. Bruzelius, Arvid Sture
- 3. Bruzelius, Nils Gustaf
- 4. Bruzelius, Anders Johan
- 5. Bruzelius, Magnus Ragnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och Johanna Charlotta Sommar.
B. blef student i Lund 1799 och filosofie magister
vid samma universitet 1805. Sedan han året
1807 i Stockholm bevistat Berzelii kemiska föreläsningar,
kallades han 1808 till kemie docent i Lund och utnämndes till
e. o. akademie-adjunkt i historia 1817. Prästvigd 1819,
erhöll han 1824 fullmakt som kyrkoherde i Löderups och Hörups
församlingar af Lunds stift och utnämndes till prost 1826. Under
sin skolläraretid ifrade B. mycket för den Pestalozziska
undervisningsmetoden, utgaf en öfversättning af Pestalozzis
elementarböcker I 1812 och tillämpade denna pedagogik vid en af
honom själf inrättad förberedande skola. Mest bekant är han
likväl såsom författare till den bekanta skolboken:
Sveriges historia för ungdom, för hvars första afdelning,
Hedniska tidehvarfvet, han 1822 af Svenska akademien erhöll det
Lundbladska priset. Han har äfven författat några andra skrifter
i olika ämnen, af hvilka de antikvariska äro införda i tidskriften Iduna.
Ledamot af åtskilliga lärda samfund. Död på sin egendom i Gyllerup i Skåne
d. 29 jan. 1855.
Gift 1826 med Sofia Vilhelmina Johansson.
2. Bruzelius, Arvid Sture, läkare. Född i Tommarp i Skåne d. 9 mars
1799; den föregåendes bror.
B. blef student i Lund 1816
och filosofie magister 1823. Följande året docent i botanik, förflyttades
han efter aflagda medicinska examina till docenturen i obstetrik 1829,
promoverades s. å. doktor och blef 1831 e. o. adjunkt i obstetrik samt
kirurgie magister. Under 19 terminer förestod han professuren
i kirurgi och obstetrik i Lund och var 1847–58 e. o.
professor häri. Sedan 1835 förste läkare vid
länslasarettet i Lund, utnämndes han nio år därefter till lärare
vid Lunds undervisningsanstalt för barnmorskor, och innehade båda
dessa befattningar, äfven sedan han erhållit afsked från
universitetet, till sin död d. 28 jan 1865.
Med rika anlag för läkarekonsten, blef B. en af landets
mest framstående läkare, hvarförutom hans skicklighet som kirurg
tillvann honom ett anseende, som sträckte sig vida utom Sveriges
gränser.
Gift 1833 med Fredrika Maria Borg.
3. Bruzelius. Nils Gustaf, arkeolog. Född
i Tommarp i Skåne d. 28 april 1826; de föregåendes brorson.
Föräldrar: kyrkoherden Johannes Bruzelius och Sofia Jakobina Kruse.
Student i Lund 1842 och filosofie doktor därstädes 1847, utnämndes
B. 1849 till amanuens vid universitetets historiska museum
och myntkabinett, samt två år därefter till e. o. amanuens vid
akademiska biblioteket.
1855 kallad till docent i nordisk
arkeologi, tjänstgjorde han som adjunkt vid Malmö högre läroverk,
innan han 1864 utnämndes till rektor vid elementarläroverket i
Ystad, hvilken post han beklädde till 1891.
Som antikvarisk forskare har B. företagit resor till Danmark, Tyskland, Österrike,
Schweiz och Frankrike, anställt omfattande arkeologiska undersökningar
i Skåne, Blekinge, Halland och Småland, samt på uppdrag af Vitt.-,
Hist.- och Ant.-akademien författat arkeologiska beskrifningar öfver
flera af Skånes minnesrikaste härader. Förutom åtskilliga afhandlingar
i svenska, danska och tyska tidskrifter har han utgifvit:
Beskrifning öfver fornsaker, funna i Skåne 1850;
Beskrifning öfver svenska fornlemningar jämte en kort framställning
af den äldre järnåldern i norra och mellersta Europa 1860;
Fynden i Ystads hamn år 1868–69 1870,
Allmogelifvet i Ingelstads härad 1872, m. fl.
Led. af flera in- och utländska lärda samfund.
Död i Lund d. 23 april 1895.
Gift 1: 1863 med Charlotta Dyberg och
2: 1867 med Carolina Gabriella Alexandra Hallbeck.
4. Bruzelius, Anders Johan, biograf. Född i
Tommarps prästgård d. 26 nov. 1831; den föregåendes broder.
B. blef student i Lund 1848 och fil. doktor 1853, hvarpå han
1856 äfven aflade hofrättsexamen. Han inträdde därpå å den civila
ämbetsmannabanan, blef kanslist i sundhetskollegium (medicinalstyrelsen)
1859, notarie därst. 1867 och sekreterare 1870, hvilken post han
beklädde till 1897. Därjämte fungerade han en lång följd af år
som sekreterare i Boktryckaresocieteten och var 1886–92 ledamot
af direktionen för civilstatens pensionsinrättning.
B. var flitigt verksam som genealogisk och biografisk forskare. Förutom en otalig
mängd nekrologer i Stockholms Dagblad förefinnas af hans hand
Ättelängd öfver slägten Bruzelius 1848, Sveriges läkarehistoria,
ny följd 1872–76, tills. med A. H. Wistrand och C. Edling och dess
fortsättning Svensk läkare-matrikel (började utgifvas 1886,
med supplementhäften fortsatt till författarens död),
Sveriges apotekarehistoria, ny följd 1878-81, Filosofie doktorer 1823,
promoverade i Lund 1874, Filosofie doktorer 1824,
promoverade i Uppsala 1875 m. m., alla utmärkande sig för
noggrannhet och pålitlighet i uppgifter. Död i Stockholm d. 28 febr.
1901.
Gift mod Sofia Rosenblad.
5. Bruzelius, Magnus Ragnar, läkare. Född d. 4 juni 1832 i Löderups
socken i Kristianstads län; den föreg. kusin. Son till B. 1, blef B.
1848 student i Lund, 1853 fil. d:r och 1855 docent i zoologi vid
Lunds universitet, hvarpå han 1860 aflade med. kand. och 1862 med.
licentiat-examen. 1864 med d:r, sedan han föregående år blifvit docent
i medicin ved Karolinska institutet, blef han 1864 adjunkt i
ämnet och biträdande öfverläkare vid Serafimerlasarettet samt 1877
professor i medicin och öfverläkare vid lasarettet. 1880 blef B. konung
Oscar II:s läkare. Han tog 1897 afsked från professuren samt erhöll
vid årets slut på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0143.html
