- Project Runeberg -  Svenskt biografiskt handlexikon /
I:117

(1906) Author: Herman Hofberg, Frithiof Heurlin, Viktor Millqvist, Olof Rubenson - Tema: Reference, Biography and Genealogy
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Bonde, Gustaf - 3. Bonde, Krister - 4. Bonde, Carl Göran - 5. Bonde, Carl Jedvard - 6. Bonde, Knut Filip

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denne af rådet fruktades som en afgjord ifrare för
reduktionen, togs hans svaga hälsa till förevändning
för hans entledigande och B. blef riksskattmästare
och medlem af förmyndarestyrelsen i hans
ställe. Ehuru ingen vän af reduktionen, var B.
långt ifrån den man förmyndareregeringen och i
främsta rummet dess inflytelserikaste ledamot M.
G. de la Gardie hade påräknat. I sträng motsats
till rikskanslärens och flertalets politik, som ännu
sökte Sveriges väl i fortsatta krig, uppträdde B. och
yrkade, att regeringen framför allt borde bereda
detta i befrämjandet af landets fredliga förkofran.
För detta ändamål fordrades utom fred en stark
inskränkning af rikets utgifter och förökande af
dess inkomster, genom en billig reduktion och
den största varsamhet i beviljandet af donationer.
I striden för dessa grundsatsers förverkligande
understöddes han mot förmodan af Clas Rålamb,
hvilken man intagit i rådet i afsikt att begagna
honom som motvikt mot B:s finansplaner. Denne
lyckades också, där han fick fritt handla, bringa
ordning och skick i finanserna, ehuru han med
alla ansträngningar icke kunde förebygga Palmstruchs
bankrutt och upplösningen af hans bank,
som gynnades af rikskanslären. På resa till
Tyskland, för att vid dess varma bad söka återvinna
en försvagad hälsa, afled han i Hamburg
d. 25 maj 1667.

Gift 1: 1644 med Maria Elisabet Ulfsparre och 2: 1647 med Anna
Kristina Natt och Dag
.


3. Bonde, Krister, riksråd, legat. Född på
Espelunda i Nerike d. 12 dec.
1621; den föregåendes broder.

Efter fem års studier vid Uppsala
universitet anträdde B. 1638
en utländsk resa och tillbragte
tvenne år vid universiteten
Oxford och Leyden. Efter sin
hemkomst 1641 utnämnd till
assessor i bergskollegium, utnämndes han 1645
till landshöfding i Nora och Lindes bergslag
och blef, då dessa 1648 förenades med Örebro
län, landshöfding öfver Nerike och ståthållare
på Örebro slott. Vid 1652 års riksdag
landtmarskalk, inkallades B. följande året,
jämte sin äldre broder, i rådet och utnämndes
1655 till kommerseråd och kort därefter till
president. Sistnämnda år afgick han som »legat
extraordinaire» på en beskickning till England,
för att underhandla om förbund med protektorn
Cromwell, och utförde med »mycken värdighet,
klokhet och framgång» detta viktiga ärende.
Efter det ånyo utbrutna danska kriget kallades
han, jämte några andra riksråd, till konungen
och svenska hären på Själland. Men han angreps
i Helsingör af en hetsig feber, hvilken
slutade hans lif d. 9 maj 1659.

Gift 1: 1643 med friherrinnan Ebba Leijonhufvud och 2:
1654 med Elsa Cruus.


4. Bonde, Carl Göran, en af
rikets herrar. Född på Fituna d.
22 juli 1757. Föräldrar: kaptenen
Jöns Alexander Bonde och
friherrinnan Ulrika Eleonora Rosenhane.

På den militära banan,
där B. ingick vid sexton års ålder
såsom underkonduktör vid fortifikationen, avancerade
han till öfverste och generaladjutant 1792.
Inom hofchargen, som han under nästan hela sitt
lif tillhörde, steg han till öfverstekammarjunkare
samt blef 1818 en af rikets herrar och 1822 Serafimerriddare.
Om excellensen Carl Göran B., som
1802 upphöjdes i friherrligt stånd och 1803 adopterades
på den sedan 1712 utdöda friherrliga ättegrenen,
har blifvit antecknadt: »att han var en i alla
afseenden utmärkt man, förenande med mycken
lärdom och djup kunskap i våra fornhäfder stor
skicklighet i hofvets salar och vid de många
enskilda och viktiga underhandlingar, som han anförtroddes
af Gustaf III, Carl XIII och Gustaf IV
Adolf». Död på Nynäs i Södermanland d. 24
okt. 1840.

Gift 1784 med Agneta Sofia Hildebrand.


5. Bonde, Carl Jedvard, öfverstekammarherre,
historisk samlare. Född på Eriksberg
i Södermanland d. 4 mars
1813; den föreg. sonson. Föräldrar:
öfverstekamnmarjunkaren friherre
Carl Carlsson Bonde och
Ingeborg Bonde.

Efter sju års vistelse vid offentliga läroanstalter
i Bremen, utnämndes han 1831 till
fänrik vid Svea lifgarde. Men han lämnade inom
kort den militära banan och anställdes efter i Uppsala
undergångna examina vid svensk-norska beskickningen
i Paris, där han uppehöll sig 1837–40
och därunder hade förmånen af ett nästan
dagligt umgänge med alla den tidens utmärktheter
inom den politiska, vetenskapliga och
konstnärliga världen. Återkommen till Sverige
utnämndes han 1841 till kammarherre hos drottning
Desideria.

Öfverstekammarjunkare 1854,
utförde han på uppdrag af Carl XV en beskickning
till kejsar Napoleon i Frankrike och
Leopold af Österrike 1859. Vid sin faders död
1857 innehafvare af Eriksbergs fideikommiss, i
värde jämförligt med ett och annat tyskt furstendöme,
förbättrade han oafbrutet och förskönade
denna egendom och sammanbragte därstädes ett
storartadt bibliotek, porträtt, gravyrer och mynt
samt ett dyrbart arkiv, handskrifter och autografer,
hvilket han med förekommande vänlighet ställde
till historiska forskares disposition. B., som 1878
blef Serafimerriddare, afled å Eriksberg d. 24
dec. 1895.

Gift 1846 med grefvinnan Vilhelmina
Sofia Charlotta Lewenhaupt
.


6. Bonde, Knut Filip, hofman, riksdagsman,
skriftställare. Född på Eriksberg
i Södermanland d. 9 mars 1815;
den föregåendes broder.

Frih. Knut B. ägnade sig i ungdomen
åt det militära yrket och blef
1837 underlöjtnant vid Smålands
husarregemente, men lämnade
åter krigstjänsten efter fyra år,
för att genom resor i utlandet fullända sin
världsbildning. Under dessa resor, så väl som i
privatlifvets lugn, åt hvilket han öfverlämnade
sig efter hemkomsten till fäderneslandet, sysselsatte
han sig med studier i politik och statsekonomi
och uppträdde 1849 som författare med:
<i>Hambourg et son commerce, principalement

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:25:45 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sbh/a0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free