Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Björklund, Johan Gustaf - Björkman, Fredrik Adolf - 1. Björkman, Jakob Alf Gustaf - 2. Björkman, Karl Adolf Teodor - Björlin, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid sin åsikt på analogier hufvudsakligen från det
embryologiska och allmänt morfologiska området.
Sin bok Om nationernas sammanväxninq utgaf
han 1887. Han har vidare skrifvit Om
segmenteringens betydelse inom den organiska världen
1890; Om utvecklingsanarki 1892; Om
förhållandet mellan själ och kropp från cell-lärans
synpunkt 1894; Om döden och uppståndelsen
från cellärans ståndpunkt 1900. Hans Freds-
och afväpningsfrågan 1895, en kritisk
framställning af de från olika land inkomna svaren
å fredsföreningens prisfråga har utkommit i tysk,
polsk, fransk, engelsk och holländsk öfversättning. - Ogift.
Björkman, Fredrik Adolf, ämbetsman, bibelöfversättare.
Född i Sigtnna d. 17 april 1753.
Föräldrar: rådmannen Carl Gustaf Björkman och
Kristina Lilja. Som student i Uppsala
sysselsatte sig B. hufvudsakligen med filologiska studier,
men hastigt ändrande lefnadsplan, försvarade han
1770 en juridisk dispntation och ingick s. å. som
auskultant i Svea bofrätt. En djup religiös känsla,
hvars styrka mången gång hotade att störa
jämvikten i hans andliga varelse, dref honom
ouppbörligt att uppsöka och närma sig människor
med samma religiösa ifver som han själf. Han
öfverflyttade därför hösten 1779 till Österbotten,
för att hos en där boende själsfrände, Johan
Bladh på Bendvik vid Kaskö, finna en likstämmig
umgängesvän och på samma gång söka återvinna
en försvagad hälsa. Ett par år efter sin
öfverflyttning till Finland beträdde han åter den
juridiska banan, blef auskultant i Vasa hofrätt
kämnerspreses i samma stad 1786 och slutligen
borgmästare därstädes 1789. Genom sitt gifte
och sin fasta tjänstebefattning numer försäkrad
om en nödtorftig utkomst, återvände han med
brinnande lust till sina filologiska studier. Den
Heliga Skrift blef nu och framgent hufvudämnet
för hans litterära verksamhet. Obelåten med
den just då utkomna svenska proföfversättningen,
företog han sig att med tillhjälp af den tidens
bästa exegetiska arbeten utarbeta en bibelöfversättning,
hvilken vid hans död sträckte sig
i handskrift till nästan hela bibeln. Af trycket
utgifna äro: Profeten Micha, Sex kapitel af
Daniels bok och flera af Pauli epistlar. - 1803
tog han afsked från sin befattning, återflyttade
till fäderneslandet, där han dog i Uppsala d.
28 nov. 1807. - Gift med Anna Magdalena
Solfström.
1. Björkman, Alf Gustaf, militär,
pedagog. Född d. 11 okt. 1819
i Stockholm. Föräldrar:
auktionskommissarien i Stockholm Gustaf
Adolf Björkman och Maria
Gustafva Gyllencreutz. - 1841
underlöjtnant vid ingeniörskåren
och 1859 kapten, utsågs B. s. å.
till föreståndare för Svenska slöjdföreningens
söndags- och aftonskola, efter att ett
par år varit lärare därstädes. Han var i tjugusju år
föreståndare för skolan, som 1860 utbildades till
Slöjdskolan i Stockholm och 1879 omorganiserades
och kallades Tekniska skolan. B. utarbetade
planen till organisation och undervisning samt
programmet till den nya byggnaden och materielen
samt inrättade särskilda fackskolor inom läroverket.
Han har sålunda genom yrkesidkarnas
utbildning verksamt bidragit till svenska
näringslifvets höjande. Inom Svenska slöjdföreningen
och Stockholms borgareskola har han
likaledes varit en drifvande kraft. - B. blef
1872 major i armén och tog 1883 afsked med
tillstånd att kvarstå i fortifikationens reserv,
hvarifrån han 1889 tog afsked. Död d. 12 juni
1900. - Gift med Augusta Sjöberg.
2. Björkman, Karl Adolf Teodor, landshöfding.
Född i Stockholm d.
22 febr. 1831; den föregåendes
broder. Student i Uppsala
1848, genomgick B. skogsinstitutet, 1848-50, där han
sedermera tjänstgjorde som t. f. lärare.
Han blef 1854 jägmästare och
1856 lärare vid skogsiustitutet, där
han genomförde stora reformer. 1864 förordnades
han till seareterare i skogsstyrelsen och var 1875-82
denna styrelses t. f. generaldirektör och chef.
B. införde bl. a. ny uppställning af skogsstatistiken
och nya metoder för de allmänna skogarnas indelning
till ordnad hushållning. 1883 utnämndes
B. till landshöfding i Gefleborgs län, från hvilken
post han tog afsked 1899. B. har utgifvit flera
böcker och uppsatser om skogsskötsel och jakt.
- Gift 1864 med Julia Birgitta Fredrika
Sandströmer, dotter af statsrådet A. P. Sandströmer.
Björlin, Gustaf, militär, författare. Släkten
härstammar från Björbyn i Alsters
socken, Värmlands län. Född
i Åmål d. 14 okt. 1845. Föräldrar: handlanden Anders Petter
Björlin och Hilda Johanna Lidström. -
B. blef 1862 kadett, 1865 underlöjtnant och 1874
löjtnant vid Västgöta-Dals regemente, sedan han
1873 blifvit löjtnant i armén
och generalstabsofficer. Han befordrades till
kapten 1879, major 1888, öfverstelöjtnant 1892 samt
öfverste och militärbefälhafvare på Gotland 1895.
- Han var vid riksdagarna 1875, 1877 och 1878
samt vid urtima riksdagen 1892 sekreterare
i särskilda utskottet för försvarsfrågaas
behandling. Tillkallad som sakkunnig vid 1892 års
lagtima riksdags statsutskott och tog en
framträdande del i försvarsagitationen i början af
1890-talet. 1895 valdes han af Gotlands läns
landsting till ledamot af Första kammaren, där
han slutit sig till protektionisterna. Från 1900
har han varit ledamot af lagutskottet och fick
han jämväl plats i 1901 års försvarsutskott. - B.
har utgifvit många arbeten af krigsvetenskapligt,
skönlitterärt och historiskt innehåll, såsom:
Värnepligt och krigsbildning; Bilder ur Sveriges
krigshistoria; romanerna En framtidssaga; Carl
Svenske; Elsa och Prokuratorn (den sista under
pseud. D:r W. Lemnius); Fordomdags,
kulturhistoriska utkast och berättelser, 2 delar; Finska
kriget 1808 och 1809; Karl XII; Carl X
Gustaf och Gustaf II Adolf; Kriget i Norge
1814, som väckte stor förbittring i Norge, m. m.
- Gift 1885 med Maria Ulrika Wilhelmina
Strömberg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
