Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Den skandinaviska enhetstanken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i mångt och mycket skiftningarna i den
karaktärsbildning, som på detta sätt redan tidigt åstadkommits. Med
hur mycken möda har det ej i själfva verket sedan
varit förbundet att åter till i inre mening ett folk
förena dessa inom samma riksgräns särade bröder?
Fullkomligt likartade förhållanden möta ju ock inom de
båda andra skandinaviska folkens utbildningshistoria.
Helt naturligt måste då ock vara att
sammanslutningsarbetet dem själfva emellan skall vara förbundet med
många hinder, med stora svårigheter. Det gäller ju att
å ena sidan lämna behörig hänsyn åt de individuella
karaktärsdragen hos hvart af de tre folken, men att å
andra sidan ändock förmå dem att vara och känna sig
såsom ett enda folk. Problemet är långt ifrån enkelt;
det var tydligen i Kalmar-unionens dagar alltför
inveckladt för de dåtida bärarne af skandinavismens idé.
Den metod, som antagligen ensamt kunnat med afsedd
påföljd då anlitas, hade varit att med Alexanderssvärdet
lösa problemets gordiska knut. Men de händer, som
förde svärdet, voro för svaga och experimentet
misslyckades. Folkens ledande krafter voro ännu då för
unga för att icke känna själfständighetsbehofvet starkare
än gagnet af en för själfständigheten farlig inbördes
sammanslutning. Så slets det redan knutna bandet
utan att realpolitiken ännu mäktat återknyta det.
Den har dock icke lämnat uppgiften därhän. Med
förbigående af tidigare planer vill jag i detta afseende
blott erinra om försöken under 18:de seklet att
förhjälpa enhetstanken till realitet genom att, på samma
sätt som förut drottning Margareta, förbinda den med
dynastiska intressen. Hade Kristian VI, Danmarks kung,
då han före tronföljarevalet i Sverige 1743 arbetade
för sin sons utväljande till Fredrik I:s efterträdare,
lyckats vinna detta sitt syfte, skulle den skandinaviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
