Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kjell R. G. Strömberg, Leopolds Virginia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Leopolds Virginia 159
Man får naturligtvis icke ett ögonblick föreställa sig, att
Leopold medvetet arrangerade sina scener och karaktärer efter
dide-rotskt recept; dessa teorier lågo så att säga i luften. Om han
tillämpade dem i praktiken, medan han i sina estetiska skrifter
samtidigt gaf uttryck åt den mest renläriga tro på de klassiska
idealen, så betyder det blott, att han lika litet som de flesta kunde
undgå att ryckas med af sekelslutets borgerligt sentimentala
strömhvirflar, som inga med konst uppförda dammar längre förmådde
hejda. Resigneradt konstaterar han faktum i ett bref till vännen
Nordvall, där han förklarar sin nya tragedi af mindre värde än
Oden och beklagar, att "den stora Gustavianska anden försvunnit
från tidehvarfvet, litteraturen och i synnerhet från mitt hufvud".
Leopold räcker — om också motvilligt och utan hjärtlighet —
handen åt Lindegren; bryggan är slagen mellan den gamla tidens
klassiska repertoar och den nya tidens populära kotzebuad, som
snart nog står ensam kvar på valplatsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
