Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Cederblad, Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelii panteistiska Kristusuppfattning 109
Avesta en lära om det världsskapande Ordet, som kommer den
kristna ganska nära. Ormuzd är den andra principen i gudomen
{Zend-Avesta, nach dem Franz, des Herrn Anquetil du Perron
her-ausgeg. von J. Fr. Kleuker, del III, Riga 1777, sid. 328). Joseph
Görres refererar i sin Mythengeschichte der asiatischen Welt
(Heidelberg 1810, del I: sid. 220)Zend-Avestas logos-lära på följande sätt:
Vom Throne des Guten aber ist gegeben das Wort, Honover, das
vor-treffliche, reine, heilige, schnell wirkende, weit aussehende, das war, elie
der Himmel war und irgend ein Geschaffenes. Mit ihm ist das erhabene
glänzende Urlicht zu Anfang gegeben, das Licht was von sich selbst in
einem Nu aufglänzt, wodurch die Sterne, der Mond und die Sonne sehen,
Äniran das erste Licht, mit ihm das seit Urbeginn wirksame Feuer und das
süsse, hülfreiche, erhabene, reine, durchsichtige, goldfarbige Urwasser,
Ard-visur, in ihnen der Samen aller Dinge.1
Men om också Stagnelius utbildat sin egendomliga natur- och
Kristusuppfattning med drag från Zend-Avesta, kommer den dock
manikeernas fantastiska föreställningar om Jesus patibilis ännu
närmare, hvartill jag nedan återkommer vid analysen af dikter, där
formella och innehållsliga öfverensstämmelser göra sambandet med
oianikeismen mera påtagligt.
Nära Suckan ur stoftet står dedikationsdikten till Matthias
Norberg i Liljor i Saron (II: 251), där på ett analogt sätt skildras,
huru Ordet uppenbarar sig i naturen:
Med stjernbokstäfver prålar
I etern detta namn,
Och blommors skrift det målar
I sommardalens famn.
1 Att Stagnelius känt till Görres’ Mythengeschichte förefaller mig
troligt, något som jag likväl här ej kan närmare ingå på. I förbigående kan
nämnas, huru nära dessa Zend-Avestas föreställningar om elementen komma
Stagnelii egna. Här förekommer skildringen af det strålande ur vattnet, som
i samma arbete (I: sid. 229) skildras som ett klart lysande ljus, en
föreställning, som återfinnes i Stagnelii dikt Vattnet (II: 84). Alb. Nilsson låter dock
denna egendomliga uppfattning återgå på Böhme (Svensk Romantik, J^und 1916,
sid. 384).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
