Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Santesson, Mot »Lycksalighetens ö»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot »Lycksalighetens ö» 69
sökt efter vittnesbörd i samma riktning och därmed velat lägga en
rikare fond af personlig bikt som grundval för hvad som kommer
fram i "Lycksalighetens ö" samt draga upp några af de linjer,
hvilka tillsammans bilda dess diktvärld. Trots att denna sålunda
i det väsentliga låg klar, är sagospelets tillkomst ändå i viss mån
gåtfull och oförberedd. De vackra dikterna från åren närmast
förut gifva dock endast få garantier för en skapelse af sådan rang,
få förhoppningar om en så storslagen inspiration. Det kan icke
hjälpas, att skaldens nyvunna ljust harmoniska stämning, oaktadt
sin moraliska skönhet, poetiskt föga lofvar för framtiden, att den
Deolätus-visdom, han formulerar, lätt blir tunn och välmenande och
blott alltför mycket erinrar om den, så många diktare vinna, när
deras lyriska lefnads verk är afslutadt och ingifvelsens osäkra och
lifsberusade flöde sinat ut. Men man får icke glömma, att Atterbom
var större som skald än som personlighet med det poetiska geniets
gåfva af förnyelse, som tillät honom att i oväntade och strålande
syner höja sig öfver verkligheten, icke minst där denna som mest
var ägnad att förlama och nedtrycka hans skapande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
