Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Arvidis Manuductio. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94 Andreas Arvidis Manuductio.
tat Certayne nötes of Instriiction concerning the making of verse or
ryme in English 1575 »To help you a little wi th ryme, worke
thus, when you have set downe your first verse, take the last worde
therof and eonvyct ouer all the wordes of the selfe same sounde by
order of the Alphabete–––-and if none of them will serue so,
then alter the läste worde of your former verse». Samma råd
upprepar W. Webbe1). Men Arvidi nöjer sig icke med detta säkert
ur egen erfarenhet hemtade råd — han lemnar sedermera ett helt
utförligt rimlexikon, väl det första på svenska.
Arvidis sjette kapitel skulle enligt öfverskriften handla »Om the
Swenske Ordzens artiga Sammanfogelse eller Syntaxi», men lemnar
snarare några föreskrifter för den poetiska diktionen — och han följer
här åter ordagrant Ravn (hvilken i flera punkter stämmer ihop med
Opitz). Först kommer ett par euphonistiska regler, sedan
behandlar Arvidi den i Tyskland mycket diskuterade frågan om vokalers
ellidering. Arvidis regel är att e (och äfven a) skola apostroferas
framför vokal — dock blott i flerstafviga stamord. Man får hafva
fördrag med, att apostroferingen äfven sker i andra fall, dock bör
den ej ske många gånger i samma vers »medh mindre någon
tack-nemligh2) eller och wederstygglig och hård Saak bör förmälas vthi
Heroiske Dickter». Detta sista är en halft missuppfattad
öfversättning från Ravn. Man bör ej heller ellidera vokaler inuti ord —
ej heller göra onödiga ellipser af hela ord. Liksom de flesta af
dessa regler stamma från Ravn har Arvidi från honom en
egendomlig lag om bokstafsförändringar — så skulle man nu kunna skrifva
Kunst för Konst, Fugel för fogel —- en regel, som tyder på
egendomligt eller dialektiskt uttal. Märkas bör dock, att Ronsard i sin
Abregé poétique på estetiska grunder rekommenderar något likartadt:
Tu pourras aussi a la mode des Grecs, qui disent ovvofxa pour övopa
1) W. Webbe: A Discourse of English Poetrie. Reprints E. Arber, s. 64.
2) Ravn: j>Elisiones taraen non debent esse asperæ nec plures in uno versu
quam duæ nisi res gratiosa ant dura horridaque est referenda» (III 4). — Som
man ser, har Arvidi missförstått ordet »gratiosa», som Ravn använder i den rätta
betydelsen af sirlig, graciös.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
