Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andreas Arvidis Manuductio. Af O. Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 Andreas Arvidis Manuductio.
efter Opitz1), men han behandlar dem derpå vidlyftigare, belysande
dem med ett citat ur Horatius Ars Poetica. Möjligen har här
förelegat ännu en källa2), möjligen har Arvidi sjelfständigt ändrat
en smula i Opitz med anknytning till Horatius, som han flitigare än
Opitz citerar i hela denna afdelning. Härefter vidtager sjelfva läran
om diktarterna, och man återfinner här renaissancepoetikernas mest
allmänna loci communes. Naturligtvis sker begynnelsen med tidens
estetiska älsklingsbarn, eposet, den Heroiska dikten, »gemeenligen
widlyfltigh sampt innehåller höge Saker och wäsende», som Arvidi
efter Opitz kallar och definierar den. Nu följa de kända reglerna
för den episka kompositionen om »inventio, propositio och narratio»
och sist den ej mindre bekanta uppmaningen att begynna >,in
medias res», som alltifrån Horatius och Vida (II: 60—4) säkert som
amen i kyrkan återfinnes i alla tidens kritiska försök öfver epiken.
Ej fullt så vanlig är Arvidis slutmauing att »besluta medh
något tänkvärdigt». Det är ett af de få ställen i hans
Manuductio, der man kunde tänka på hans svenska föregångare
Forne-Hus, som (ordagrant efter Viperanus) har samma lärdora:
extre-mum aliquo nobili exitu terminabit. Sedan kommer Arvidi till
tragedien, som han åter definierar efter Opitz. Den är till sitt
»Mayesteet» likartad med Eposet men »lijder sällan ringa
Standz-Personer och slätte.Saker», utan handlar om »Konungzligh
Lefwer-nes Farligheeter och för then skull i henne införas Suckan,
Landz-flychtigheet, Mord och Brand och annat fasligit». Det är det
bekanta tragiska receptet från Scaliger (III: 97), som Opitz återgifvit
i reducerad form. Den krigiska renaissanceäfventyraren Scaliger
var frikostigast på fasliga motiv. Redan den kammarlärde Opitz har
1) Opitz öfversätter här sjelf Ronsards L’abrégé de l’Art Poétique.
Bec7c-herrn Opitz, Ronsard und Heinsius s. 32. Berghoeffer: Martin Opitz’ Buch von
der deutschen Poeterei. Paralell. s 114.
2) Viperanus, De Poetica libri tres. Antv. 1579, s. 65, som är den af
hu-manistpoetikerna, hvilken ifrigast citerar Horatius har följande: Tota igitur
materia primum inuenienda; deinde disponenda, — — — och sedermera samma
Horatianska citat som Arvidi I: 18. — Möjligen är det här Harsdörffer, som
skymtar vid sidan af Opitz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
