Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. 77
äldsta historiska folkvisor» af H. Schück1). De öfriga historiska
visorna, som endast delvis samlats och bearbetats af
Hyltén-Cavallius och Stephens, vänta ännu på en grundlig undersökning. Och
de andra yngre populära visorna, hvilka för det mesta ega en
lyrisk (erotisk, idyllisk, humoristisk, allmänt moraliserande eller
verldsbetraktande, religiös) karakter — huru föga studerad är icke denna
»nyare folksång»!
I fråga om dessa senare dikter, inklusive de historiska, ända
från 1600-talet till våra dagar har man först att, hvad deras ursprung
beträffar, söka besvara spörsmålet: hvem ’år författaren? Författaren?
Till »folkvisor»? Tror man då verkligen ännu med Hammarsköld,
Atterbom och deras eftersägare, att dessa bland folket spridda nyare
dikter uppstått bland folket eller åtminstone haft obekanta skalder
till upphofsman ? Ju mera man forskar, desto mera finner man, att
dylika populära visor författats af just de bekante diktarne,
Hammarskölds »pundhufvuden». Se här ett förträffligt exempel: den för
sina långrandiga »Riksdags-Memorial» m. m. bekante landtmätaren
Wilhelm Kruse anses väl allmänt vara ett typiskt dylikt
»pund-hufvud» ; och dock har han författat icke en, utan flera af folket
allmänt och länge sjungna visor. Såsom vi nyligen vid
genomgåendet af hans egenhändiga handskrifter2) funnit, är det han,
som diktat den ofvan omtalade ända in i våra dagar sjungna visan
»Våra fäder gingo på, fast de fingo stötar»; han har också skrifvit
andra under Carl XII:s tid och sedermera populära soldatvisor,
såsom »Minsta droppan lifligt blod», »Modige Piltar och Bussar i
fält», »Carolus den tolfte vardt konung i frid». — Hade den för
efterverlden föga bekante skalden Olof Broms efterlemnat lika
noggranna anteckningar om sitt författarskap som Kruse, skulle man
kunnat göra än märkligare upptäckter. Man vet nemligen om
honom att, när han behöfde penningar, skref han visor och sålde till
boktryckarne att låta utgå i skillingtrycket. Och han var på sin
1) Historisk Tidskrift 1891. Jfr om »Tovevisernc» en uppsats af J.
Paludan i dansk Historisk Tidskrift 1894.
2) Förvarade i Upsala Biblioteks handskriftsamling under signum V. 48 a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
