Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om folkets visor i uppteckningar och skillingtryck. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om folkets visor i uppteckningar ock skillingtryck. 65
vet man knappast hvilka skatter som dölja sig i våra offentliga
biblioteks samlingar af skillingvisor1).
Granskar man närmare vårt skillingtryek, skall man finna,
att få af folkets märkligare eller populärare visor saknas i det
samma. Några hafva emellertid inkommit rätt sent deri, t, ex.
sådana, som fordom allmänt sjöngos vid de stora högtiderna och
hvar och en då kunde, och af hvilka först nu, då de dermed
förbundna folkliga upptågen upphört eller hålla på att upphöra,
minnet behöfver uppfriskas genom tryck. Sådana äro
Staffansvisan, hvaraf man blott funnit ett tryck före år 1825,
Trettondags-visan samt den i de skånska landskapen fordom allmänt sjungna
Majvisan (»God afton om ni hemma är» med två olika omqväden).
Några lyriska folkdikter, såsom »Fogel på lindeqvist» och »Tänker
du att jag förlorader är»2) synas också först på senare tider ingått
i skillingtrycket; kanske äfven dessa fordom varit alltför bekanta.
Flera ballader, som Geijer-Afzelius och Arwidsson meddelat,
förekomma sällan eller aldrig såsom skillingvisor; de hafva kanske
åter varit allt för litet kända. Det förra — att sällan eller aldrig
1) Öfver en del af våra äldre visor, som framkommo på 1600-talet och
1700-talets förra hälft, har förf. påbörjat en till senaste årstryck fullföljd bibliografi.
— Att fullständigt ordna skillingtrycket skulle vara att bibliografiskt förteckna
det samma. Föga gagn uträttas nemligen med att indela det under vissa
rubriker: »Folkvisor, äldre», »Kärlek», »Olyckor» o. s. v. Först och främst äro
gränserna mellan de olika afdelningarna svåra att i hvarje enskildt fall draga; och
vidare faller en dylik indelning af trycket ohjelpligt på den omständigheten, att
i samma vishäfte sällan en, utan flera visor, ofta af de mest skilda slag,
intagits. Efter hvilken visa skall man då rätta sig vid inläggningen i de olika
afdelningarna? Och skall man alldeles negligera de öfriga? Man kan ju
visserligen göra anteckning om dem (hänvisningar) vid deras resp. »hufvudställen»;
men det vore ju samma besvär som att upprätta en bibliografi.
2) 1 Nordinska Samlingens i.o 1114 finnes denna visa i en vacker, sex
strofer lång uppteckning från 1700-talets förra hälft, med följande början:
Wäl menar tu iag måste döö,
När iag tin gunst eij har
Eller ock med swåra tankars nöd
Förkorta mina dar;
Ack! hör doch dett, iag är eij tin,
Så blir ock tu eij min,
Far från mig bort iag achtar tig eij, tu falska ögonskin.
Samlaren XV. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
