Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för att på kortaste vägen komma dit. Då föll plötsligt hans
blick på en man med röda korsets bindel om armen, i hvilken
han igenkände det tyska läkarebiträdet, som han länge tänkt
söka upp.
— Hallå — ett ord! ropade han till denne. Hur bar
ni det med det där indiska gulansiktet, hvilken jag
anförtrodde åt er för några veckor sedan, som ni väl kommer ihåg?
Ofverbayraren, som hade mycket brådtom, ställde dock
ifrån sig båren, men stannade stum af förlägenhet, som
tydligt spårades i hans ansiktsuttryck.
— Hur är det med ädelstenen? Har den kommit till
rätta?
— Ack, herre, svarade ambulansmannen, i det ban tog
fram ett fragment af en blå rockkrage ur fickan, det är allt
bvad jag bar kvar af mannen. Tro mig, jag gjorde hvad
jag kunde.
— Det vill jag väl tro, men tala också om, bur allt
gick till.
— Jag lämuade inte gulingen ur sikte en enda minut,
och då det väntade icke inträffade, gaf jag mannen nästan
hela mitt förråd af rabarber och aloe.
— Nå, hvad blef följden?
— Att mannen så när gått under af mattigbet. Men det
var nog blott som den spetsbofven låtsades, ty han försökte
mer än en gång att rymma — hvarje gång var jag dock kvick
som en fisk efter honom, också den här rockkragen betygar,
att jag tog i ordentligt. Men då vi en dag fått flere sårade
att. sköta, var han plötsligt försvunnen; då vi märkte detta,
satte vi genast efter honom. Yi sågo honom nog springa,
men vi kunde inte hinna honom, ty dimman, som låg öfver
bergen, hindrade oss från att hålla ögonen på honom länge.
Och förposterna voro naturligtvis dumma och sömniga nog,
att släppa honom genom linien.
— Förstår jag er rätt, så skulle han alltså vara i
Ladysmith?
— Ja, herre. Jag försäkrar, jag och mina kamrater
gjorde vårt bästa. Det omöjliga kan man dock ej utföra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
