- Project Runeberg -  Varia (filosofiska, historiska, språkvetenskapliga ämnen) /
XIV:529

(1910) [MARC] [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fornnordiskt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

FOaNNoaDIsKr. 529

vi vilja endast, att ord af svensk börd må föredragas,
då de kunna fullgöra de utifrån inträngdas tjänst lika
väl som dessa senare. Och att döma af alla tecken är
hr Gödecke med oss däruti alldeles enig.
Med nöje finner man, att hr Gödecke, likasom andra
författare, som känna Rydqvists arbeten eller åhört Säves
och Richerts föreläsningar, upptagit en del rätta ordfor-
mer i stället för andra, som ej kunna försvaras af annat
än ett länge drifvet missbruk. Så skrifver hr G. rödde
för rödjade, följeslage (pl. följeslagar) i stället för följe-
slagare *) o. s. v. På ett ställe har en språkvidrig forn-
form insmugit sig, nämligen uttrycket gå sina färde.
Herr Gödecke visar sig likasom alla goda skriftställare
mån att upprätthålla tids-ordens starka böjningsformer
– det börjar lyckligtvis varda ett kännemärke på litte-
rära klåpare att missvårda dem – men då han gifver
oss former sådana som haip, hvarför då icke äfven det
starka tvang i stället för det svaga »tvingade»?
Ofversättningen smyger sig troget efter grundskrif-
ten, på samma gång hon tillfredsställer det nutida språ-
kets kraf. Men månne icke »i Leiruvag» rättare åter-
gifvits med »i Leruvik» än »i Leruvåg», och hade icke
ordspråket »eigi leyna augu, ef ann kona manni» kunnat
något kortare och mer ordspråkslikt återgifvas än med
orden: »det är ögonen som förråda, om en kvinna älskar
en man»?


*) Ordet är icke sammansatt af följe och slagare, utan
af följe och lage, det svenska ordet för kamrat. »Följeslagare»
uppdök för första gången i Linds ordabok (1738). Man trodde sig
göra väl, när man ombildade ordet efter mönstret af plåtsla-
gare, kopparslagare o. s. v.

Varia. II. 34

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:46:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rydvaria/b0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free