Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hymn till Milton.
f’öraktad, glömd af en fiäjrdfull, stormig tid
Från reddens buller flyktad, o Eden* skald!
Do satt, och lifvets kalla höstvind
Med diiia grfinade lockar lekte.
For dig var hoppets skimrande sol allre’n
I det förflutnas nattliga skyar gomd.
Och ,i din tysta skymning tände
Minnet sin flämtande, bleka fackla.
i
Och rens blommor, sommarens rika prakt,
Och hostens gyllne frukter ej mer du säg.
Och ingen rosig morgonrodnad
Väckte dig upp ur den långa natten.
Men i ditt ’inre herrskade ljus och lugn.
Med själens 5gon du såg hvad ingen såg.
Urania med egna händer
Stamde din gyllene himlaharpa.
Ej Ijod din sång om jordiska hjeltars strid,
Om torabekronta, väldiga städers fall,
Om Gud, om Paradis och Englar
Söng du i mäktiga djupa toner.
V
Hog ar din sång som thordonels fjerran dån,
Som brufi af Orgor i åldriga tempelhvalf
Och. åter ljuf som näktergalars
Klagan i Persiens myrtenlundar.
Nä t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
