Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - С - слабкій ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
лабкій 801 сладкокорень
слабкій, слабонъ, lös, slapp; -кая пружйна,
slapp fjäder,
слабко, adv. (comp. слабже) löst, slappt;
верёвка натянута ∽ , repet är löst tilldraget.
слабкость, f. slapphet.
-слабнуть, intr. försvagas || bli slapp; сйлы
его -нутъ, hans krafter aftaga.
слабо, adv. (comp. -бее) слабовато, svagt,
lindrigt; вътеръ дуетъ ∽ , vinden blåser svagt,
слабовато, dim. af слабо.
слабоватый, dim. af Слабый.
слабоголосый, med svag stämma 1. röst.
слабогрудый, med svagt bröst,
слабодушенъ (-шна etc.) f. f. af слабодушный,
слабодушіе, klenmodighet, modlöshet,
modstulenhet,
слабодушно, adv. klenmodigt, modlöst,
modstulet.
слабодушный, слабодушенъ, klenmodig, mod-
fäld, modstulen,
слаб О КЪ (-бка etc.) f. f. af слабкій; узелъ слйш-
комъ ∽ , knuten är för löst tillbunden.
слабопамятность, f. minnessvaghet.
cлабопамятный, minnessvag.
слабосйліе, kraftlöshet,
слабосйльный, kraftlös.
слабость, f. svaghet, kraftlöshet, matthet.
слабоуздый, lösmunt (häst),
слабоуміе, sinnessvaghet.
слабоумный, sinnessvag, mindre vetande,
af-vita (jur.).
слабъ, (-ба, -бо; -бы) f. f. af слабый; онъ ∽
здорбвьемъ, han har svag helsa,
слабый (comp. -бійшій) слабенькій,
слабёхонь-кій, слабоватый, svag, lindrig, lös, slapp,
matt, kraftlös; ∽ голосъ, svag röst; ∽
узелъ, lös knut; -бая пружйна, slapp fjäder;
∽ вѣтеръ, lindrig blåst, svag vind.
слабеть, intr. försvagas, aftyna.
слава, ära, rykte, glans, namn; желать -вы,
törsta efter ära; ∽ его пбдвиговъ, ryktet
om hans bedrifter; иметь худую -ву, ha ett
dåligt rykte om sig; онъ пользуется -вою
велйкаго оратора, han har namn om sig att
vara en stor talare; добрая ∽ лучше
богатства, prov. ett godt namn är mera värdt
än rikedom; ∽ Богу, Gud vare tack, Gud
vare lofvad! онъ спълъ на -ву, han har
sjungit förträffligt, så att det hedrar honom;
отодрать, выпороть на -ву, piska riktigt
ordentligt, hederligt, med besked,
славенъ (-вна, -вно; -вны) f. f. af славный.
славилъщикъ julsångare (som går omkring i
husen).
славить, tr. (-влю, -вятъ; imper. славь) ära,
förhärliga, fira; -ться, pass. firas || vara
berömd för; Христа ∽ , sjunga julpsalmer;
эта страна -вится свойми вйнами, denna
nejd är berömd för sina viner.
славливать, tr. словйть, fånga ihop, uppfånga;
-ться, pass. bli ihopfångad.
славлю se славить.
славно, adv. berömligt ärofullt || utmärkt,
förträffligt, hederligt; онъ ∽ умеръ, han dog
ärofullt; онъ ∽ играетъ на скрйпкѣ, han
spelar utmärkt fiol; вы ∽ отделали этого
наглеца, ni har riktigt som sig bör afspisat
denna oförskämda menniska.
славный, славенъ, ärofull, berömd, ryktbar ||
utmärkt, präktig; ∽ живопйсецъ, ryktbar
målare; -нов царствованіе, ärofull regering;
это ∽ малый, det är en präktig gosse; -hоб
сукно; utmärkt godt, ypperligt kläde,
славолюбецъ (-бца etc.) ärelysten man.
славолюбивый, äregirig, ärelysten,
славолйбіе, äregirighet, ärelystnad,
славословить, tr. (-влю, -вятъ; imper. -словь)
prisa, förhärliga, berömma,
славословіе, beröm.
славянйнъ (pl. -вяне, -вянъ, -вянамъ, etc.)
-вянка (g. pl. -нонъ) slav, slaviska.
славйнскій язынъ, slavonska språket,
славянщина, slavonism.
слагатель, m. verssmidare, skribent.
слагать, tr. сложйть, складывать,
sammanlägga, uppstapla || sammanvika, falsa (ett
ark papper) || sammanställa, författa || aftaga,
befria från, efterskänka, afkorta; -ться, pass.
bli ihoplagd, bli sammanviken; bli författad;
befrias; ∽ песню, författa en sång; ∽
ответственность, befria från ansvar; ∽ съ
себя вину, vältra skulden ifrån sig.
слйдвнькій, dim. af сладкій.
сладёнько, dim. af сладко.
сладёхонькій, augm. af сладкій.
сладёшенькій = сладёхонькій.
сладйть, tr. (слажу, сладятъ; imper. сладй)
förmildra || göra söt || ∽ d. smickra; -ться,
pass. göras söt.
сладить (conj. = ладить) full. af слаживать;
∽ запутанное дело, ställa en invecklad
sak tillrätta; вы съ нимъ не -дитв, ni
kommer _icke tillrätta med honom,
сладкій (comp. сладчайшій) сладонъ,
сладковатый, сладенькій, сладёхонькій,
сладёшеиь-кій, söt || * söt, behaglig, älsklig; -кіе плоды,
söta frukter; * ∽ поцѣлуй, söt kyss; * cO
голосъ, ljuf röst; -кая трава, bot. björnloka.
сладко, adv. (comp. слаще) сладковато,
сла-дёнько, sött || behagligt, ljuft; ∽ пѣлъ
co-ловёй, näktergalen lät höra sina ljufva
toner; канъ ∽ быть любймымъ, huru ljuft att
vara älskad,
сладковато, adv. dim. af сладко,
сладковатость, f. dim. af сладкость; sötaktig
smak, sötaktighet, sötma,
сладковатый, dim. af сладкій; något söt;
sötaktig.
сладкоглаголивый, som talar behagligt,
сладкогласіе, röstens ljufhet.
сладкогласный, som har behaglig röst.
сладкогорькій, bittersöt.
сладкозвученъ (-чна etc.) f. f. af
сладкозвучный.
сладкозвучіе, melodisk harmoni, angenäm ton,
välljud.
сладкозвучный, сладкозвученъ, välljudande,
сладкозёмъ, kem. berylljord.
сладкокйслый, sötsur.
сладкокорень, m. (-рня etc.) = лакрйчнинъ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
