Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fortsatt akademisk verksamhet. Åren 1698–1705
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 T&i-sten Rudeen.
Bekantskapen med Rudbeck synes öfverhufvud ha
lifvat intresset för studier på de nordiska sagornas och
antikviteternas område, ett ämne, som tidigare icke hade
varit odladt vid Åbo universitet. En gradualafhandling
af Johannes Tålpo »Movoiiaxia veterum
Hyperboreo-rum" (1703) skildrar med stöd af de gamla sagorna
nordboarnas »holmgång och envigskamp", deras »lekevallar44,
»fostbrödralag", »jättkonor och sköldmöer". Hit hür
äfven Nicolaus Hahns utförliga inauguraldisputation för
magistergraden »De sacris antiquorum Hyperboreorum"
(1703), som efter en inledning om sveogotonernas forntid
behandlar afgudatemplet i Upsala, de mytologiska
gudagestalterna Tor, Odin och Frigga m. fi. samt de
hedniska offren. Författaren stöder sig icke blott på den
äldre Eddans och Snorre Sturlassons vittnesbörd, utan har
äfven som källor begagnat de äldre historieskrifvarne
Ada-mus Bremensis, Saxo Grammaticus, Olaus Magnus,
Messenius, antikvitetsforskarene Johannes Scheffer, Verelius,
Olof Rudbeck samt kyrkohistorikerna Baazius och Bang.
Denna Rudbeckianska och antikvariska riktning, som
genom Rudeens inflytande vann insteg vid Åbo akademi,
var icke utan betydelse. Heikel säger, att »det ser ut
som om Rudbecks Atlantica med alla sina fantasier hade
spelat den hälsosamma rollen att något förminska tron
och fötter i klippor och där fanns äfven en stor grotta, om hvilken
traditionen förmälde, att den varit ett tillhåll för jättar. Äfven
namnet Jotunheim ansågs vittna, att jättar hade funnits i det gamla Thule,
och slutligen anföras några bevis för att jättar äfven hade funnits j
Finland. — I Petr. Schedings dissertation „De equo Trojanou (1701)
redogöres för Rudbecks framställning i Atlanticans kap. 36 „Om <le
Trojaner» eller Phrygers ursprung", och äfven Samuel Möller
ansluter sig i sin afhandling „Templa veterum" (1704) till den celebre
Rudbecks mening, att Upsala templet var det äldsta i världen och
att svenskarna genom sina täta expeditioner till alla världsdelar
lärt många sin religion, sin kult och sin tempelbyggnadskonst. Som
bevis härpå anföres att namnet på Yenustemplet i Troja Frutinal
härörde från Fru Tiss eller Disa och sal eller hal och ursprungligen
hetat Frutinsal, äfvensom att latinska ordet Faniiin härrörde frän
„Fanin, illustris, claras". Från samma tid som Upsalatemplet var
äfven, enligt författaren, bjarmernas eller finnanias Jumalatempel. M. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
