- Project Runeberg -  Forssell, den siste kopparstickaren, eller en svensk konstnär i utlandet /
89

(1861) [MARC] Author: Thure Gustaf Rudbeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XII. Slaget vid Paris

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

89

Den minnesvärda 30 Mars randas. Ett tusen
trummor slå generalmarsch på alla gator i Paris,
Nationalgardet samlas på sina vapenplatser och bland dem
äfven Forssell. Sedan flera år tillbaka national gar dis t,
liksom alla ar ti sterne, hans kamrater, äfvensom alla de,
hvilka ville anses nationaliserade, hade han nyligen
blifvit vice-korporal, och ordnar med stolthet sitt
temligen fullständiga kompani i afvaktan på korp oral ens
ankomst. Denne anländer och mellan klockan t> och
7 om morgonen sätter man sig i marsch.

Det var en högst egeu känsla, berättade Forssell,
som vid detta tillfälle bemäktigade sig mig. Vid
militäriska evolutioner af alla slag var jag da ganska van,
emedan vi haft trägna öfningar häruti och likaså hade
jag äfven länge och icke utan framgång öfvat mig att
skjuta till måls, men annat är dock att skjuta på en
skott-tall a, eller på lefvande menniskor, annat är att
marschera ut på en slätt att öfva sig i vapen, och
annat att för första gången tåga till ett bataljfält.

Väl efterlemnade jag hemma, fortfor ban, en
tillbedd hustru och älskade barn, men jag tvekade dock
icke ett ögonblick att offra lif och blod för det land,
som så gästfritt emottagit mig, för den stad, som i 8
år varit mitt hem. National stoltheten hade också sin
hand med i spelet, det måste Forssell bekänna, ty
hans kamraters ögon voro fästade på honom, alla visste
att han var svensk och han ville ej vara den förste
att jäfva denna nations rykte för tappcrhct.

Med högt klappande hjerta, men säkra steg
marscherade han således nu, sedan legionen var samlad,
genom staden mot Montmartre, den punkt, der
nationalgardet skulle, under befäl af marskalk Moncey, bilda
marskalk Mor ti ers reserv. Denna bestod, utom
nationalgardet, såsom nämndt är, af några detachement er
af skiljaktiga legioner.

Mortier, som åtagit sig att försvara hufvudstaden
från Pantin till Saint Ouen, hade 10,000 man ordnade
trupper under sitt befäl, Marmont 12,000, de ärorika
lemningame af deras måuga strider de tvenne sista

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Apr 25 21:14:25 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rtforssell/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free