Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•231
Sannolikt är, att de likaledes begagnade den syriska
bibelen. Men en armenisk lärd vid namn Miesrob gaf dem
omkring 410 ett eget alfabet, och kort derpå äfven en
egen bibelöfversättning. Öfversättningen af N. Test.
välgjord, enligt en äldre uppgift *), först från den syriska,
emedan man ej egde tillgång till gräkiska handskrifter,
men sedermera, då tvenne från mötet i Efesus 431
återkomna medfört en skön gräkisk handskrift, omedelbart
från gräkiskan. Enligt en sednare uppgifta) skall den
från början skett omedelbart från gräkiskan.
5) De arabiska öfversättningarna.
Likasom i Syrien, så hade ock i Persien, efter
kristendomens införande derstädes, Peschitto en tid bortåt
af de kristna användts. Såsom vi förut sett, hade ock de
kristna i Ägypten fått öfversättningar på koptiska. Men
då muhammedanismen hade med svärdet bemäktigat sig
såväl Syrien, som Persien och Ägypten, måste dessa
länders språk vika för segrarnes, det arabiska språket. Då
blef ock N. Testamentet mer än en gång öfversatt på
arabiska, ehuru mera sällan från grundspråket, oftast från
den öfversättning på landets eller, såsom förhållandet var
i Persien, från ett annat lands modersmål, hvaraf man
redan förut var i besittning.
De occidentaliska öfversättningarna.
1) De latinska öfversättningarna.
Se härom hvad, med hufvudsaklig hänsyn till G.
Testamentet, beträffande de latinska öfversättningarna i deras
helhet redan blifvit anfördt.
’) af Miesrobs samtida Moses Chorenensis.
’) af Barhebräus, Bom lefde på 1200-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
