Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lemnat åt mig tillbaka åtskilliga skrifter. Det är derföre ej
undransvärdt, att K. Bibliothekets samlingar i dessa kunskapsarter
voro så ytterst ofullständiga från 1820-talet, innan de blifvit efter
hand kompletterade, hvarmed jag gjorde inom vitterhetens fält
en början på 1830-talet. Netherwood dog på våren 1827.
Efter detta ögonkast på dem, som före min tjenstetid vid K.
Bibliotheket voro anstälde, öfvergår jag till mina samtida.
Ingen har haft en snabbare befordran än Wallmark9[1],
som, år 1799 E. O. Amanuens, blef 1803 ordinarie, 1807 fick K.
v. Bibliothekarie fullmagt, och 1811 blef på stat K. Bibliothekarie,
vid 33 års ålder. Björkegren, som mera egnat sig åt
Bibliotheksgöromålen, hade, ehuru sedan 1809 eller 1810 på indragningsstat
till följd af Ständernas beslut, ej kunnat förbigås; men afstod
chefs-platsen åt sin gunstling Wallmark[2] som, enligt sin egen
utsago, årligen skördade omkring 1000 R. RGS, ensamt på Regnérs
s. k. »Begrepp»10[3], hvilket var bland de åt Wallmark af
Björkegren testamenterade förlags-artiklar. Wallmark hade utom
Bibliotheket många sysselsättningar, var utgifvare af en daglig
tidning, egde boktryckeri och hade många enskilda uppdrag af Carl
Johan11[4]. Han behöfde ock en större inkomst för sitt hus, som
var gladt, älskvärdt och elegant, och i hvilket Arvidsson och jag
någon gång inbjödos på middagar, der man träffade ett valdt
sällskap, t. ex. Kanslipresidenten Ehrenheim, Geijer, Stjernstolpe,
äfven Byström (om jag mins rätt) general Camps m. fl.
Wallmark var den artigaste och mest förekommande värd. I samtal
var han ganska intressant, hade läst mycket i vitterhet, politik,
memoirer och dyl., hade mycket umgåtts med uppsatte och
märkvärdige män, var en fintlig och slug karl, som kunde väl lämpa
sig efter omständigheterna, använda smicker, väcka misstankar,
ställa personer i halfdager, vinna och frånstöta.
Besynnerliga voro Wallmarks förhållanden till
embetsbröder12[5]. Hammarsköld var i litteraturen hans förklarade
motståndare, men de lära på embetsrummet iakttagit all yttre
belefvenhet mot hvarandra (jag såg dem blott flygtigt ett par gånger
till sammans). Äfven Ödmann och Arvidsson voro ledamöter
af Komitén för »Markalls sömnlösa nätter», och om Wallmark
ej bestämdt kände detta, hade han nog aning derom. Mot mig
fans hvarken ett offentligt eller hemligt skäl af denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>