6 (Bidrag till Kongl. bibliothekets historia under min tjenstetid)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lemnat åt mig tillbaka åtskilliga skrifter. Det är derföre ej
undransvärdt, att K. Bibliothekets samlingar i dessa kunskapsarter
voro så ytterst ofullständiga från 1820-talet, innan de blifvit efter
hand kompletterade, hvarmed jag gjorde inom vitterhetens fält
en början på 1830-talet. Netherwood dog på våren 1827.

Efter detta ögonkast på dem, som före min tjenstetid vid K.
Bibliotheket voro anstälde, öfvergår jag till mina samtida.

Ingen har haft en snabbare befordran än Wallmark⁹[1],
som, år 1799 E. O. Amanuens, blef 1803 ordinarie, 1807 fick K.
v. Bibliothekarie fullmagt, och 1811 blef på stat K. Bibliothekarie,
vid 33 års ålder. Björkegren, som mera egnat sig åt
Bibliotheksgöromålen, hade, ehuru sedan 1809 eller 1810 på indragningsstat
till följd af Ständernas beslut, ej kunnat förbigås; men afstod
chefs-platsen åt sin gunstling Wallmark[2] som, enligt sin egen
utsago, årligen skördade omkring 1000 R. RGS, ensamt på Regnérs
s. k. »Begrepp»¹⁰[3], hvilket var bland de åt Wallmark af
Björkegren testamenterade förlags-artiklar. Wallmark hade utom
Bibliotheket många sysselsättningar, var utgifvare af en daglig
tidning, egde boktryckeri och hade många enskilda uppdrag af Carl
Johan¹¹[4]. Han behöfde ock en större inkomst för sitt hus, som
var gladt, älskvärdt och elegant, och i hvilket Arvidsson och jag
någon gång inbjödos på middagar, der man träffade ett valdt
sällskap, t. ex. Kanslipresidenten Ehrenheim, Geijer, Stjernstolpe,
äfven Byström (om jag mins rätt) general Camps m. fl.
Wallmark var den artigaste och mest förekommande värd. I samtal
var han ganska intressant, hade läst mycket i vitterhet, politik,
memoirer och dyl., hade mycket umgåtts med uppsatte och
märkvärdige män, var en fintlig och slug karl, som kunde väl lämpa
sig efter omständigheterna, använda smicker, väcka misstankar,
ställa personer i halfdager, vinna och frånstöta.

Besynnerliga voro Wallmarks förhållanden till
embetsbröder¹²[5]. Hammarsköld var i litteraturen hans förklarade
motståndare, men de lära på embetsrummet iakttagit all yttre
belefvenhet mot hvarandra (jag såg dem blott flygtigt ett par gånger
till sammans). Äfven Ödmann och Arvidsson voro ledamöter
af Komitén för »Markalls sömnlösa nätter», och om Wallmark
ej bestämdt kände detta, hade han nog aning derom. Mot mig
fans hvarken ett offentligt eller hemligt skäl af denna

[1] ⁹ Peter Adam Wallmark (1777—1858) uppbar de tre första åren
som ordinarie amanuens ej någon lön, enär han vid utnämningen förbundit sig att
gälda den skuld, företrädaren amanuens Waldius ådragit sig, »därigenom att han
under sin lönlösa tid fått tillstånd att försälja diverse exemplar af Kungl. bibliotekets
gamla boklager».

W:s skildring av tillsättningen av Kungl. bibliotekarietjänsten avviker något
från Rydqvists uppgifter. Enligt W. (jfr tryckt P. M. 1840) ägde Björkegren genom
sin vicebibliotekarielön jämte sportler inkomster, som i det närmaste motsvarade
dem med bibliotekariebefattningen förenade och önskade därför — helst han
besvärades av ohälsa — ej uppträda som sökande. W:s efter utomståendes påtryckningar
föranledda ansökning, skall närmast haft till ändamål att genom befordran inom
verket bereda möjlighet för uppflyttning till högre löner av de yngre tjänstemännen.
Hans utnämning uppväckte Gjörwells missnöje, som väntat att utan ansökning
bliva utnämnd till bibliotekarietjänsten.
[2] Uti en till hofkanslern stäld skrift af den 4 febr. 1811 undanbeder sig
Björkegren att bli ihågkommen vid bibliothekstjenstens tillsättande.
[3] ¹⁰ Första begrepen af de nödigaste wetenskaperne til tjenst för swenska barn, utgavs
på uppdrag av Gjörwell 1780 av G. Regnér, som även ombesörjde de följande uppl.
(t. o. m. den sjätte); sjunde—åttonde uppl. utkommo 1820 och 25 utan namngiven
redaktör el. förläggare; tionde (och sista uppl.), utg. av P. O. Bäckström, utkom 1839
på Lindhs förlag.
[4] ¹¹ W. redigerade från 1809 Journal för litteraturen och theatern, vilken under
titel från 1813 av Allmänna journalen och från 1824 av Journalen utkom till slutet
av 1837. Han utgav 1834—44 Sveriges statstidning samt från sistnämnda år till
slutet av mars 1847 Post- och inrikestidningar. — Förutom för en del
biblioteksuppgifter och dyl. utom tjänsten togs W. bl. a. i anspråk som sekreterare i
kommittén för utarbetande av förslag till ny tryckfrihetsförordning 1809 samt var
1810—13 lärare i svenska språket för dåvarande kronprinsen.
[5] ¹² Beträffande W:s ställning till Hammarskjöld synes W. i sin självbiografi
i Biografiskt lexikon ha lämnat en nöjaktig förklaring till det motsatsförhållande —
väsentligen bottnande i oförenliga åsikter i litterära och politiska frågor — som tidvis
rådde dem emellan. Med Ödmann stod W., av den förres brev till W. att döma —
frånsett smärre slitningar — på god fot; av Arwidssons brevväxling framgår, att den
vänskap, som redan tidigt uppkommit mellan honom och W., bevarats till bägges
samma år inträffade död.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Mon Dec 11 16:22:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/rjekbhi/0010.html

		Bidrag till Kongl. bibliothekets historia under min tjenstetid / 6 (1926) Author: Johan Erik Rydqvist Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|