Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
med 1779, ett slags filial af Utile Dulci i Stockholm;
Fran-ciskcin-Orden 1781—1793 och Vitterhetssamfundet, en ny
upplaga af Apollini Sacra, stiftadt 1791, men hvaraf intet spår
finnes efter 1793.
Det är i detta samfund vi först möta namnen G. A.
Silfverstolpe och cl. v. Mag. B. C. II. Höijer, hvilka vi vid
medlet och slutet af 1790-talet återfinna som hufvudmän i
Juntan, ett politiskt-vetenskapligt sällskap, hvari den nya
tidens revolutionära idéer spelade en öfvervägande rol och
bland hvars medlemmar voro några andra blifvande
ryktbarheter, såsom Er. Abr. Almqvist († som biskop i Hernösand
1830) och baron Hans- Hierta (Järta, † 1847).
Sedan Thomas Thorild i sin strid med Kellgren gjort de
första anfallen på den Gustavi an skt-franska smaken hos oss
på vitterhetens område och dermed gifvit uppslag till clen
tidsströmning, som med nya tillsatser fick ett ännu
starkare-uttryck i den s. k. Nya Skolans uppträdande 1810, finna vi
i slutet af förra bch i början af närvarande århundrade som
befordrare af nämda tidsströmning med sina i flera riktningar
tändande idéer G. A. Silfverstolpe, B. C. 11. Höijer och
Georg Adlersparre; den förstnämde genom sin
»Litteratur-Tidning» och »Journal för Svensk Litteratur», i hvilka Höijers
bidrag utgjorde kärnan; den sistnämde genom sin »Läsning
i blandade ämnen». I tysthet verkade framgent Höijer kanske
ännu mera genom sitt förtroliga umgänge med några af de
yngliilgar och unge män, som i Upsala förberedde sig på ett
offentligen verksamt literärt lif, när förändrade politiska
förhållanden åt alla håll • öppnade fältet för clen fria andliga
verksamheten. Bevis för detta umgänge och det inflytande,,
som deraf blef en följd, finna vi äfven i de i det följande
offentliggjorda brefven ur Hammarsköldska brefvexlingen.
Att Höijer ganska betydligt inverkat på vissa af Y.Y:s
medlemmar, är utom allt tvifvel. Att hans inflytande äfven på
andra mera begåfvade unge män vid Upsala universitet vid
samma tid varit betydande, känna vi af E. G. Geijer, en af
de blifvande hufvudmännen i vår literaturs både vittra och
vetenskapliga pånyttfödelse. Också upplysas vi af Höijers
efter hans död utgifna Samlade Skrifter med hvilken rikedom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
