Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIX. Om Allmogens Lefnadssätt, Lynne och Språk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ee. 2948
ibland 45 oäkta, och i Stockholm, Åbo och större
utländska Städer urgöra deras antal ofta ⅜ af
alla födda.
Om Ålänningarne äro för mycket begifne
på Rättegång, lemnas til deras omdöme som
känna förhållandet i andra landsorter. Antalet af
Kättegångsmål stiger härstädes til 600 och
deröfver. Saköres längden har de sednare åren
vanligen utgjordt omkring 400 Rudal.
Vidskepelfe är nu mera en nästan okänd sak
på Åland. Under det allmänna Trollväsendet på
1670 talet, spridde sig smittan äfven hit, och
torde en annan gång vara tilfälle at lemna någon
underrättelle om några Rättegångsnål rörande
denna villfarelse.
Åländska Dialeåen i Sund, Saltvik och Fin.
ström skiljer sig ganska litet från et rent uttal.
I Jomala och Lemland talas sämre. Ekeröboerne
hafva en dialect som liknar Roslegsmålet. Föglå
och Kumblinge inbyggare bryta ännu mera, och
Kökarsboerne äro vid många tilfällen svåra at
förstå,
De Ålänningar som mycket bryta orden,
utlemna ofta b vid början af ordet, och byta i
sista stafvelsen e til i. Hästen kan således få heta
Astin. Stundom sätta de åter b framför en
vocal, der detta ljud eljest är obrukligt, och bafva
ondt, utsäges, afva bonde. I några enstafviga
ord uttala de e som ej och säga i stället för ben
bein, och så vidare.; men at i anledning 3
me
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
