Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Om Folkmängden och Sjukdomarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
.— Os e-.
Bitsmän . . 103 1c8 13 77 72 25 104 95
Lytte och van-
förr – 11 13 7 820 14. 0 3 2
Lytte -. 34 18 7 37. 1.
Fatige - 12 12 31 65 1 i — —
Denna Tabell är onekeligen vid flere
upgifter ej tilfyllest noggran; men dessa felaktigheter
kunna svärligen rättas, och torde ej heller vara
i hufvudsaken af synnerlig betydenhet.
Om gångbara Sjukdomar i äldre tider, finnas
endast strödda underrätteller. År 1749
inrättades Tabellverket och från den tiden äro
upgifterna mera fullständiga.
År 1621 omtalas i några handlingar som
Pestilents tid. Dödligheten måtte varit stor,
emedan åtskilliga hemman blefvo öde.
År 1657 var Pesten åter gångbar. Om den
varit synnerligen dödande, finnes ej anmärkt.
Samma är var Pesten äfven gängse i Stockholm,
Finland och Lifland (11).
År 1697 var dödligheten ovanlig, enligt de
Kyrkoböcker som ännu äro i behåll. I
Hammarlands församling dogo det året 90 personer, och
de södda utgjorde endast 26. Dödsfallen
härledde sig egenteligen af den allmänna Hungersnöd,
som härjade ej allenast Sverige, utan äfven
andra orter; men at någon sjukdom beledsagat
hungersnöden, är ganska troligt, och upgifvas i Sunds
Kyrkobok af 52 döda endast 14 omkomne af
hunger. Enligt en ibland enengitler hanlllingas
O ör-
(11) Brenners förteckning på Pestilents tider i Sverige,
införd i Läkaren och Naturforskaren 8 Band. p. 12.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
