Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV. Om Ålands Landtskötsel och Näringsfång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
e— 195 —
mycken vinst af denna, på detta ställe i
synnerhet passande afvel.
Hästarne äro af medelmåttigt slag, något
bättre än de som vanligen finnas uti Roslagen.
På hvart mantal kan räknas 5 hästar. Uti
skärgården har Bonden sällan mer än en häst, och
uti Kökar der intet åkerbruk idkas, hafva
ätskillige ingen. Vinterfoder för en häst är 3 til 4
lass hö utom halm. Vid Castelholms Kungsgård
är et Stuterie. Uti äldre tider hölls på Åland
Stuterie för Kronans räkning, och utfärdades den
22 Julii 1613 ordning för Stodgångarne och
beställning för Rodvaktarne på Åland (9).
Boskapssjukdomar besvära ganska sällan
detta land.
Fiske är hufvudnäring på Åland och endast
en obetydlig del af orten saknar aldeles
fiskvatten.
Strömmingsfisket är det indrägtigaste. Det
idkas med största sörmån uti norra delen af
Saltviks Socken, större delen af Getha Capell,
norra delen at Hammarland samt uti Ekerö och
Kökar. Uti en del af Sund, uti Vårdö, södra
delen af Jomala och Lemland, samt åtskilliga ställen
uti Föglö, är detta fiske äfvenledes ganska
fördelaktigt. Kumblinge Socken har få notvarp.
Kumblingeboerne fånga likväl strömming inom
Socknen med Skötar, och som fisket vid sasta Å-
lands stränder är vidlyftigare än at strandägarne
N 2 skulle
(9) Hallenbergs S. R. H. under Kon. Custaf Adolph
2 D. p. 791.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
