Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Det sista året af Alexander II:s regering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
ännu icke död, han lefde till och med ännu vid ankomsten till
Vinterpalatset, dit han fördes i en släde, tillhörig en af hans
svit, men omedelbart därpå afled Alexander II. Och därmed
grusades äfven alla förhoppningar för en lång tid framåt om en
förändring af det reaktionära envåldssystemet.
Omöjligt är det ju visst icke att tsaren ännu kunnat ändra
beslut och ingen kan med visshet påstå att Loris-Melikoffs
rådgifvande församling skulle utvecklat sig till en
folkrepresentation, men om man bär i minnet huru de första åren af
Alexanders regering, reformåren, bragt alla Rysslands andliga krafter
i en rörelse, som senare icke med några medel kunnat tvingas
att upphöra, så kan man knappast annat än känna sig öfvertygad
om att ingen återgång till reaktionen mera skulle varit möjlig,
såvida ytterligare en så vidtutseende reform vidtagits, som den
Loris-Melikoffs redan godkända förslag innebar. För regeringen,
eller själfhärskaren, skulle valet därefter icke längre stått öppet
mellan annat än ett fortgående i samma riktning, eller
framkallande af ett så allmänt tillstånd af missnöje, att en revolution
knappast kunnat undvikas.
Äfven nu trodde de, som satt allt på spel för att rödja
suveränen ur vägen, att de därmed gjort revolutionen oundviklig,
såvida den nye tsaren icke ville medgifva det de trott det vara
■omöjligt att afvinna den dödade. Därför gjorde de terrorister,
som utfört attentatet, icke häller något försök att komma undan,
utan stannade dag efter dag kvar i S:t Petersburg. Och icke
blott stannade kvar där, utan drefvo den ihärdigaste agitation
bland arbetare och andra för att få en resning till stånd, på
samma gång som de öfverlade om, affattade och utfärdade
upprop och proklamationer, trots det skräckinjagande nit polisen
visade i sin sträfvan att komma attentatsmännen på spåren och
få dem i sina händer.
Hela S:t Petersburg liknade under den första veckan efter
attentatet ett enda militärläger. Alla bangårdar, ångbåtsbryggor
o. s. v. bevakades af polis, gendarmer och kosacker. Vid hvarje
gathörn i alla mera trafikerade delar af staden stodo poster,
bestående af en beriden kosack och två polismän till fots, beredda
att ögonblickligt arrestera hvem hälst de kunde misstänka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
