Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alexander II:s regering - Terrorismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några bevis förebringas, men angifvelsen ansågs tillfyllesgörande
både af krigsrätten och af Todtleben, som fastställde dödsdomen
och lät hänga Lisogub.
Huru grundligt de maktägande dock bedragit sig, då de trott
sig kunna skrämma terroristerna genom att hänga hvar och en,
som blott misstänktes för att vara förbunden med dessa, blef
snart tydligt. Terroristerna svarade med att organisera sin
exekutivkomité, hvilken fällde och till den dömdes kännedom befordrade
en dödsdom öfver Alexander II, för så vidt denne icke ville
medgifva införande af konstitutionelt styrelsesätt.
Så långt hade alltså de ryska socialisternas längst avancerade
grupp hunnit. Såväl grunden för som syftet med de
revolutionära sträfvandena hade under stridens fortgång blifvit helt andra,
blifvit sådana, att de revolutionära nu på nytt värkligen kämpade
för hela det ryska samhället, icke blott för sitt parti. I sitt stora
arbete, »L’Empire des tsars et des russes», yttrar Leroy
Beaulieu om denna viktiga förändring:
»Under den blodiga kamp med myndigheterna, hvarpå de
revolutionära inlåtit sig, hade de förändrat icke blott sin taktik
och sina stridsmedel, utan äfven sin egen ståndpunkt. Förut
hade de ringaktat Europas bourgeois-frihet och öfverlägset sett
ned på den, nu upptäckte de att den politiska frihet de föraktat
dock vore af stort värde såsom en garanti mot det
administrativa godtycket och såsom en väg till rätten att fritt drifva
propaganda. Denna uppfattning var ny för nihilismen och förändrade
radikalt dess karaktär. Kampen mot regeringsmakten hade från
utopiernas dunkla och dimmiga område glidit in på den
praktiska politikens fasta grund. De revolutionäras mål hade nu
blifvit störtandet af själfhärskaredömet. Deras förtviflade fälttåg
mot suveränen och regeringen hade numera ett klart och
bestämdt syfte: afskaffandet af absolutismen. Sålunda inträffade
det att de, medan de som bäst upprörde samhället genom den
förfärande arten af sina gärningar, höllo på att närma sig
allmänhetens och de liberalas ståndpunkt. I sina manifest
förklarade de sig redo att lägga ned vapnen på det vilkor att
suveränen bifölle till inkallande af en nationalförsamling. Genom
denna märkliga svängning åt höger har nihilismen utmynnat i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
