Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
instruktion innehåller ungefär samma anklagelser mot den
fångne konungen som de föregående proklamationerna.
Och att dessa anklagelser äfven efter Eriks afsättning
flitigt spriddes, veta vi. I Finland lär allmogen hafva
gifvit Jöran Fincke, som å konung Johans vägnar
underhandlade med dem, det svaret, att Erik borde afsäga
sig kronan och alla kungliga rättigheter samt återkalla
alla olagliga domar och påbud, och att det ej vore
rådligt, att koung Erik lemnades på fri fot [1].
Det slutliga afgörandet af Eriks öde skedde på
den riksdag, som sammanträdde i Stockholm den 24
Jan. 1569. Den första dagen förhandlade Per Brahe,
Gustaf Olofsson Stenbock, Ture Bjelke, Nils Gyllenstjerna
och Hogenskild Bjelke med menige man om orsakerna
till konung Eriks afsättning. De uppräknade beskyllningarne
mot Erik, hvarefter menige man tillspordes, om de
af dessa anledningar ville hafva konung Erik afsatt,
hvartill de mangrant svarade ja. Sedan herrarne derefter
hållit ett loftal öfver Johan, samtyckte alla ständerna att
taga Johan till konung. Den 25 Jan. talade konung Johan
sjelf till ständerna. Han uppräknade Eriks oförrätter
och tyranni, hvarföre han varit nödsakad afsätta honom,
och tackade ständerna, för att han af dem dagen
förut blifvit hyllad som konung. Onsdagen den 26 Jan.
fördes den fångne Erik inför Johan, Karl och ständerna
för att af dem höra sin dom. Om konung Erik vid
detta tillfälle fått hålla det försvarstal, hvarpå han i
fängelset sig beredt, är okändt, likasom äfven berättelsen
om, att mellan Johan och Erik vid detta tillfälle bittra
ord vexlats och att den senare, då stånden genom
deputerade uppsade honom tro och lydnad, svarat med ett
af bitterhet mot adeln uppfyldt tal, är, visserligen ej
osannolik, men ej stödd på fullgiltiga bevis [2]. Från
denna dagen blef Erik genom ständernas beslut för sin
återstående lifstid en fången man.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
